Dag 620 - Nyårsafton 2017

Sista dagen på 2017. Jag önskar att 2018 blir ett bättre år. Som om jag sade för någon dag sedan, jag kan inte säga att 2017 varit ett dåligt år, men inte heller att det varit ett bra år. Konstigt...

Lång sovmorgon idag med. Jag tror jag sover ihjäl mig. Jag som brukade vakna tidigt på morgnarna. Konstigt det med....

Mer värk idag. Sliten. Jag har svettats som en gris under natten med frossa som efterrätt. Det var bara att byta lakan och hoppas att det var en tillfällighet. Jag hade en begynnande halsvärk och rätt som det är får jag en skrollande hostattack. NEJ! Jag tänker INTE bli sjuk!

Eftersom jag hade ont så passade jag på att städa. Det låter kanske konstigt, men det är bra att vara aktiv för då känner jag inte av värken lika mycket. Satte igång en tvätt också. Jorå' man lever ju värsta jetset livet! Facebook svämmas över av nyårshälsningar och bilder från fjällen och skoterutflykter. Och är man inte i fjällen så är man i Thailand. Ser så härligt ut. Det bränner till av avundsjuka men jag tvingar bort känslan. Livet är inte ett dugg rättvist. Vissa får livet serverat på ett guldfat och vissa på en engångstallrik i papp. Vissa kämpa i motvind hela tiden medan andra har ständig medvind. Den berömda räkmacken. Nu säger jag inte att det är synd om mig. Nä tvärtom. Jag har ett bra liv med familj, vänner och stabil ekonomi. Men visst finns det drömmar som inte slår in. Man jämför sig ju uppåt, inte tvärt om. Därför är det viktigt att "Count your blessings". Koncentrera kraften på det bra man har i livet istället för det man saknar. För 2018 önskar jag att alla som haft det jobbigt under 2017 ska få medvind, rejäl medvind! Oj vilket svammel det blev här då?! Jag skulle egentligen bara skriva att jag städat. Det var väl något som vill ut antar jag. 

Vi ska snart gå till svägerskan och svågern och äta middag. Det är grått ute så vi får väl se hur det blir med fyrverkerierna. Jag vill gärna gå ut på Sundsvallsbron och titta på dem men för bästa upplevelsen bör det vara stjärnklart. Vi får väl se...

Gott Nytt År önskar jag alla som läser här!

...Vi tog en promenad ner till svägerskan och svågern. Skönt med en promenad, men det var tyvärr fortfarande plusgrader  och gråmulet ute.  Jag hade tagit med en flaska champagne så vi drack den och skålade för det nya året. Det är väl vanligare att man gör det vid tolvslaget men vi tyckte att vi skulle njuta mer av bubblet tidigare på kvällen. Sen åt vi Sous Videad oxfilé till middag. Så mör och precis lagom röd. Mums. Det var en trevlig middag men jag kände mig allt tröttare och huvudvärken kom tillbaka. Stora sonen gav sig iväg till en kompis och resten packade upp ett spel vi haft med oss. Jag orkade inte vara med. Jag lade mig på soffan först men ljudnivån var så hög att jag gick upp på övervåningen och lade mig på A och U:s säng. Där var det mörk och svalt. Jag hade en filt så jag behövde inte frysa. Jag drev in och ut ur sömnen. Skratten från de där nere letade sig upp för trappen och in i sovrummet, men det var ett dämpat ljud som inte störde mig, det gjorde mig tvärt om lycklig.  Jag var glad att de så hade kul även om jag inte kunde vara med. Så trist. Jag som i princip aldrig är sjuk. 

Vid halv tolv gick jag ner till de andra och gjorde mig i ordning för att ta en promenad ut på Sundsvallsbron. Det var en strid ström av människor som vandrade upp på bron. Vädret var fotfarande trist, nu regnade det också, men vi tyckte ändå att det var värt promenaden. Man såg inte fyrverkerierna lika bra som om vore stjärnklart men det vi såg var magnifikt. Det kom en massa OOOH! och AAAAAH! ur min mun. Sen vandrade vi tillbaka. När vi om tillbaka fick jag en kopp te med honung. Vi gick hem vid halvtvå. Jag hade blivit så hemskt svettig på promenaderna så jag var tvungen att ta en dusch när jag kom hem. Men sen var det skönt att gå och lägga sig vill jag lova! Hej då 2017, välkommen 2018!