Dag 619 - mys med busungarna

Lång sovmorgon igen. Jag missade att ta morgonmedicinen och kom på det först vid tolvtiden. Oj oj, inte konstigt att jag hade mer värk än vanligt. Jag kan inte skylla på någon annan än mig själv. Slarvmaja!

Jag och Lars hade lovat min bror att vara barnvakt några timmar. De ville gärna åka ut och kolla på rean och göra ärenden utan barnen. Det förstår jag så väl. Man behöver egentid även som småbarnsföräldrar, eller kanske speciellt då. Unge herr T grät när föräldrarna gick men de hade knappt stängt dörren innan han slutade och blev glad och busig. Typiskt barn att ge sina föräldrar dåligt samvete för att man lämnar dem. Det är ofta så på dagis också. det säger i alla fall dagisfröknar så man måste ju tro på det. Eftersom jag hade ont redan så struntade vi i att gå ut som jag annars hade planerat. Vi tittade på "Frost" och lekte samtidigt på en filt på vardagsrumsgolvet. Sen fikade vi. Det blev en picknick på filten. Och så lekte vi inne på fröken T:s rum. Vi avslutade med mys i vardagsrummet och tittade lite på "Cars". Småttingar blir ju trötta av bus och då är det skönt att krypa upp i en famn och vila. 

Det kändes bättre i kroppen på eftermiddagen. Skönt. När vi kom hem satte vi igång att tillaga kycklingfilé Sous Vide. Jag blev så sugen på det när herr och fru M berättade igår  de skulle göra det. Medans kycklingen tillagades var det skönt att vila. Allvarligt! Jag sover länge på morgnarna och har ändå behov av vila. Fast jag egentligen inte gör något betungande. Konstigt. Eller är det årstiden? Mörkret och bristen på fysisk aktivitet? Jag måste skärpa mig och gå ut och promenera mer. Det blir tametusan alltid så här på vintern.

På kvällen blev det film. Varför ändra ett vinnande koncept? Vi såg på "The Space between us". Den var väldig bra. Mycket bättre än betyget. Man får inte tänka så mycket på de ologiska luckorna i en film utan koncentrera sig på berättelsen.