Det brinner!

Det var en jobbig natt. Jag hade svårt att somna. Dels hade jag fortfarande ont, dels var det full storm ute. Det blåste så det knakade i huset. Någon kvalitetssömn blev det inte tal om. Men glädjande nog så var gårdagens värk i princip borta. Däremot så känner jag av den hotande urinvägsinfektionen igen. Jag var nog på toaletten fyra-fem gånger på morgonen. Aj aj vad det sved! Kändes som hela underlivet stod i lågor. Jag ringde till vårdcentralen och fick en tid hos en sköterska klockan halv två. Nu gäller det bara att klara av att motstå toalettbesök i minst två timmar före besöket!!

Åter från vårdcentralen. Som jag befarade så hade jag bacillusker i urinen, men även blod. Usch då, det var bra att jag tog mig i kragen och beställde tid. Om läkaren hinner skriva ut receptet innan jag slutar för dagen kan jag hämta ut den på väg till bilen.

Och varför har jag fått urinvägsinfektion då? Ja det vette gudarna. Bacillerna måste ju komma någonstans ifrån, men vart ifrån och varför? Jag frågade om förklimakteriet kunde ha något med saken att göra och det svarade sköterskan jakande på. Ännu en "underbar" sak som kvinnor måste stå ut med.

Återbesök på Neurologen
 

Idag har jag varit på besök till doktor V.K på Neurologiavdelningen på Sundsvalls sjukhus. De neurologiska undersökningarna gick bra. Förutom mina kvardröjande nervsmärtor och domningar i ryggen så fungerar allt som det ska. Det är ju bra. Men sen är det nervsmärtorna då. Deras varande eller icke varande är något jag funderar på mest varje dag. Gör medicinen verkligen nytta? Eller är det en olycklig slump eller inbillning att jag mår sämre när jag missat en dos? Eller hjälper inte medicinerna? Nervsmärta är ju oerhört svårt att göra något åt. Problemet jag har är att jag inte vill äta medicin i onödan. Om jag inte brydde mig så kunde jag ju helt sorgfritt fortsätta "for ever" för jag får inte några biverkningar att tala om och äter ju små doser. Men jag bryr ju...så vad ska man göra? Jag frågade om han trodde att det var en bra idé att försöka trappa ner. Han frågade fler frågor och grubblade lite, tittade på journalanteckningarna och röntgenbilderna.  Och jo, han tyckte att om jag kände mig redo att prova så såg han inga hinder.  

Jag ska börja med Cymbalta. Den medicin jag fått sist. Jag ska trappa ner från två till en tablett om dagen. Om det går bra kan jag sluta helt efter en månad-sex veckor.  Att Cymbalta är "lyckopiller" ville han inte riktigt gå med på. De tillsattes främst för att lugna tankarna som virvlade omkring och gjorde mig orolig och stundtals ledsen.  Sen har de visat sig ha effekt på nervsmärta också så det är vanligt att man får dem tillsammans med andra mediciner. Jag lär väl märka rätt snart om jag blir onormalt deppad och orolig. Spännande men lite nervöst.

Doktor V.K. ska även kontakta Karolinska för att kolla om de anser att jag är färdigbehandlad. Han har inte fått någon återkoppling från dem, men som han sa, de kan ju ha skickat svar till Umeå som var de som vidareremitterade mig till Karolinska. Det finns inte så mycket kunskap om Chiari här i Sundsvall så han vill gärna vända på alla stenar så han inte missar något. Bra läkare minsann!

Sen rådgjorde jag med honom om pulsen jag hör i vänster öra samt om värken jag ibland får i bakhuvudet när jag ligger på rygg eller vilar med huvudet mot något hårt underlag. Han hade inte några snabba svar. Tyckte faktiskt att jag hade rätt kluriga symtom. Men det har jag i och för sig haft hela tiden så det var inget nytt.  Han ska skicka remiss för röntgen - magnetröntgen eller datortomografi. Han skulle höra sig för med en röntgenläkare vilket som var bäst för just det här problemet.  

Han tyckte det var bra att jag ska börja träna. Att röra på sig är bra, för hjärnan och nervtrådarna måste koncentrera sig på annat än att signalera smärta. Jooo...det var ju det där med att komma iväg till gymmet såklart...hum hum.

Jag kände mig glad och upprymd när jag tog bussen ner på stan. Sen fick jag något av en kalldusch när jag började få allt ondare i sidan allt eftersom eftermiddagen gick. Jag fick även de ack så välkända stickningarna i vänster sida, ut i armen, ryggen, ner mot låret - upp mot kinden. Äh! Upp som en sol ner som en pannkaka. Ute hade det börjat regna också. Passande väder till humöret. När jag kommer hem ska jag lägga mig på värmedynan ett tag och sen rullar vi upp ärmarna och tar vi nya tag....

... när jag kom hem lade jag mig genast på värmedynan och blev liggande där en timme ungefär. Lars lagade middag så jag behövde inte känna mig stressad. Det var skönt. Ute blåste det hårt och regnet ökade i styrka. Så började det åska och blixtra. Jag gillar sånt väder så jag låg mest och nöjt av showen utanför fönstret. Efteråt kände jag mig lite bättre tillmods men värken var fortfarande kraftig. Då tog jag till massagedynan. Jag masserade mig länge, och såg till att massera på de onda ställena ordentligt. Oj oj va tufft det var, jag blev riktigt svettig av smärta. Men vet ni vad, det blev bättre efteråt. Inte helt bra, men absolut bättre. Det stödjer min tes om att en del av värken kommer från besvär i ryggen. Synd att jag inte var förutseende nog att boka tid hos naprapaten tidigare.

Tre mördarsniglar hittade jag efter regnet. Stora sonen hittade en. Det känns bra att de inte kommer i massor. Jag gjorde förhoppningsvis ett bra jobb förra sommaren.

Tokvarmt, det gillar jag!

Igår kväll var jag toktrött. När jag lade mig för att sova somnade jag typ innan jag lagt huvudet på kudden. Jag vaknade en gång, vid fyra, men somnade om fort. När klockradion började spela musik vaknade jag tvärt och tänkte "- Åh nej vi har glömt att stänga av väckningen!" Men sen slog det mig att det inte var helg...det var tisdag...hmm, hur ska veckan bli när jag redan på tisdag tror det är helg?

Vädret är lite sämre nu på morgonen. 12 grader mot gårdagens 16, och molnigt, men de har lovat fint och varmt väder så vi får väl se.

Värken i nedre delen av ryggen var kvar på morgonen, men inte lika intensiv. Det lustiga är att värken flyttat på sig. Tidigare satt den i midjeområdet ut mot vänster sida. Nu är den längre upp, ovanför midjan, och längre in mot ryggraden. Jag ska titta efter en tid hos naprapaten under dagen...

... jag tog en skön promenad på lunchen idag också. Solen bröt fram genom molnen och det blev allt varmare. Eftermiddagen  lunkade på. Inte i samma racingtakt som gårdagen, men inte som en snigel heller. Mitt i mellan liksom. Och på tal om sniglar så berättade en arbetskamrat att hennes man hittat MASSOR med mördarsniglar igår kväll. Tusan också! Jag hade ju hoppas på att de skulle dö av torkan men nu är det bara att ge sig ut i trädgården ikväll och hoppas hitta dem innan de lägger ägg och dör av sig själva. Bläääää!

Värken i ryggen tog fart mot slutet av dagen och sen började det värka ovanför skuldebladet in mot nacken också. Äh... Jag gick in för att boka naprapat givetvis hade de inga tider den här veckan. Det fick bli en tid på onsdag till veckan. Ja, ja, ja har bara mig själv att skylla. Nervsmärtan är på låg som tur är. Det är jag vara tacksam för.

När vi kom hem skyndade vi att svida om och slängde oss i vilstolarna ute i solen. Där blev vi liggande länge. Det var jättevarmt (svettigt) och härligt. Glassbilen kom så jag och Lilleman köpte glass. Jag passade även på att köpa kycklingspett. Eftersom vi var så ovilliga att avbryta slappandet i solen så var det ingen mat på G. Kycklingspett med bulgursalladen från i midsommar blev en god och snabb middag.

Morden i midsummer på kvällen. Det är en tradition för många. Jag brukar se på Allsång på Skansen också men det hann jag inte, då var jag fortfarande ute i trädgården och pysslade. 
Två mördarsniglar fick sätta livet till när jag tog en snabb vända genom trädgården innan jag gick och lade mig. Inte många det inte, men de lär väl bli fler *suck*

Det blev sent i säng, och jag var dessutom väldigt varm i kroppen. Så där som man blir när man är utomlands. Svårt att komma till ro. Men värken var inte alls lika framträdande som tidigare på dagen. Det kan jag nog delvis tacka värmen för.
 

En bra dag

En bra dag. Jag var visserligen trött på morgonen, men det är ju inget nytt precis. Solen sken och det var 16 grader redan på morgonen. Lars körde sin nya motorcykel till jobbet... har jag berättat att han köpt en motorcykel? Om inte så gör jag det nu. Han hämtade den i Järvsö i torsdags... nåja, jag parkerade bilen på Lars jobb och tog sen en underbar promenad till jobbet. Förmiddagen flög förbi och plötsligt var det lunchtid. Först tog jag en promenad runt hamnen med två arbetskompisar, sen  åt jag lunch på altanen. Tjoho och tjohej så var eftermiddagen förbi också. Det har ringt som tusan på mig idag. Kanske det är därför dagen formligen flugit förbi.


Direkt när vi kom hem lastade vi släpvagnen och tog en tur till tippen. Undrar just hur många gånger vi åker dit på ett år?  Vi var såklart hungrig när vi kom hem men som tur var hade vi rester vi kunde äta. Vi satt ute. Vädret var alldeles ljuvligt. Sen vattnade jag och rensade bort ogräs och torra blad. Samtidigt tänkte jag att det var så typiskt att midsommarvädret varit så skruttigt, ödets nyck liksom, nu när det var sånt fint nder aväder bara någon dag senare.


Värken var på låg under dagen. En smula mer på kvällen. Det liksom kröp under huden ut mot bröstet och under armen. Det var länge sedan det kändes så. Bu eller bä? Slutligen var det lite värre på nedre delen av ryggen. Det brände under huden. Som att det rann het lava under huden. Det kliade och smärtade och hjälpte inte att klia. Lite jobbigt. Jag ska nog kontakta naprapaten igen under veckan.

Midsommarhelgen

 

 På midsommarafton var det riktigt tråkigt väder, i alla fall från början. Det blev bättre mot eftermiddagen men det blåste fortfarande en kylig vind som inte alls inbjöd till utelek. Vi slappade inne istället. På kvällen gick vi till svägerskan och svågern för att umgås.

 Orange, glänsande och virvlande bubbel. Vackrare än gott.

 Jag är dålig på snaps men man "måste" ju ta en

liten till sillen, och Rånäs var faktiskt riktigt gott

 Jag gjorde bulgursallad istället för potatis till midsommarens grillade kött.

Maräng- och jordgubbstårta *mums*

..............................................................................................................................................

På midsommardagen sov jag jättelänge. Tro det jag för vi kom hem efter två. Jag är inte van att nattsudda så, men jag mådde  prima. Eller kanske inte jättebra, det beror ju på vad man syftar till. Med tanke på den sena kvällen och mer alkohol än jag vanligtvis intar så mådde jag prima.  Men jag hade värk i kroppen, tyvärr. 

Solen sken av och till men det blåste så in i ... att det blev ytterligare en innedag. Det var en passande dag för att städa, både vad gäller värk och väder, så det gjorde vi. Vi städade källaren. SÅ skönt att få det gjort! Det har varit fint väder så länge att städningen kommit på efterkälken och källaren är ju inte precis ett prioriterat område. Jag tvättade några omgångar också. Efter en dusch var man som en ny människa. Värken hade lagt sig. Den brukar göra det när jag rört mig ordentligt.

Grabbarna lagade middag - Teriyakilax med nudlar och grönsaker. Det är en familjefavorit och  var extra god när vi städat hela dagen. Senare på kvällen kom svågern upp för att titta på fotboll (Sverige - Tyskland). Jag och svägerskan tog en lång härlig promenad. Vinden hade mojat ute och solen värmde gott. Det var lite kyligare på de skuggiga partierna men inte värre än att det räckte med en kofta.

...........................................................................................................................................

Söndag kändes som en bonus eftersom vi redan varit lediga i två dagar. Solen sken och det var varmt och härligt ute. Det blåste inte alls lika häftigt som det gjort de två tidigare dagarna, och den lilla blåst som var kom som en skön fläkt i värmen.

Svärföräldrarna firar bröllopsdag så svägerskan bjöd på paj och sallad följt av glass med hjortron. Efter kaffet gav vi oss av hemåt igen för vi skulle måla klart söderväggen. Det gäller att passa på när det är bra väder. OK, jag får väl erkänna att det nog var lite för vackert väder för det var hett som tusan på ryggen, men vi vill ju ha det färdigt så vi kan gå vidare till nästa vägg. Idag var det fönsterfoder och finmåleriet som gällde. Det tog typ lika lång tid som att måla hela väggen. Jag gillar att måla så jag tyckte det gick fin-fint. Lars gillar inte att måla så han var mer hantlangare än målare. Bra arbetsfördelning tycker jag.  Fast visst fick jag ont i nacken av att måla högt uppe. Tjurig som jag är så målade jag såklart tills det var klart. Sen satt jag med värmedynan på rygg och nacke medans vi tittade på film - Spiderman 3. Ja ja...

Små grodorna, små grodorna...

 Så här känner jag mig just nu. Uppblåst. Tung i kroppen liksom. Det håller inte att bara sitta hemma i soffan och äta godsaker (inte för att jag bara gör det, men ändå...). -" Jag måste röra på mig mer." tänker jag och strax efter det tänker jag på äppelpajen jag planerar att göra ikväll. Suck! 

Annars så är det en bra dag vad gäller värk. Mindre värk än gårdagen. Jag är trött som jag-vet-inte-vad, men samtidigt piggare än tidigare i veckan. Och på tal om trötthet, det ska hur som helst bli gudomligt skönt att sova tills jag vaknar av mig själv imorgon bitti.

Vädrets makter är inte på vår sida. Som så ofta när det är tid för midsommar. Betydligt kyligare än tidigare men inget regn...än. Det verkar inte bli någon picknick imorgon.

En magisk kväll och funderingar på värk

Vädret fortsatte att vara helt galet igår eftermiddag och kväll. Blåst, störtregn, och sol om vartannat. Sent igår kväll var himlen väldigt dramatisk. Foton från mobilen gör det inte rättvisa, men bättre än ingenting. Åt öster var det dubbla regnbågar och åt väster lyste himlen gyllengul. Det var rent magiskt.

Värken i sidan är betydligt bättre. Men jag har ondare i ländryggen. Och jag har rejält ont ut mot axeln. Det är svårt att massera runt axeln med en tennisboll men jag gör mitt bästa. Jag vill hålla ut några dagar till innan jag bokar en ny tid hos naprapaten. Jag funderar mycket på värkens vara eller icke vara. Kanske jag känner av lite för mycket. Jag försöker verkligen att låta bli, men tankarna bara poppar upp i huvudet. Jag orkar inte riktigt med den här berg och dalbanan mellan hopp och förtvivlan.

Trött som... ja vad kan vara lika trött som jag?

Nån annan med Chiari kanske!

Jag sov dåligt. Kunde inte komma till ro liksom. Sen frös jag lite också. Jag borde ha hämtat en filt, men det gjorde jag minsann inte utan tjurade kvar i sängen och kröp ihop till en liten boll. Dumhuvud! När klockradion började tralla gick jag inte upp. Jag väntade, och väntade och somnade om. När jag vaknade var klockan tio över sju och klockradion hade stängts av för länge sedan (den går en halvtimme). Jag störtade upp ur sängen och gjorde mig iordning. Den  tänkta duschen blev inställd och ersatt av en snabb avtvättning och hårtvätt. Sen åkte jag till jobbet. Jag kom några minuter sent men det är ingen fara för vi har flextid. Man kan ju undra varför jag stressade så? Jag har ju sparad flex att ta av. Nåja, nu blev det som det blev.

Det har regnat under natten för det var blött på vindrutan. Men när jag åkte till jobbet var det bara lite mulet och faktiskt ganska skönt ute. Under förmiddagen kunde inte vädergudarna bestämma sig för vilket väder det skulle vara. Det regnade lite, sen sprack det upp och solen kom fram, sen började det blåsa rejält, sen regn igen, sen sol...

Det känns bättre i kroppen idag. Mer ömt än ont i sidan och det är ju bra. Stickande och brännandet i arm, sida och lår är inte alls lika intensivt som igår eftermiddag. Fast jag måste nog erkänna att jag har lite ondare ovanför skuldran ut mot axeln. Jag ska massera med en tennisboll ikväll, det rekommenderade naprapaten.

Många av de här påståendena stämmer bra in på mig. Jag kan

skriva under på alla utom de två näst sista  (inte nu längre).  

Måla, måla hela helgen... nä nu ljuger jag allt, men en del av helgen i alla fall. Och äntligen lite regn!


Lördag började med solsken. Vi tog ut dynorna till gruppen på altanen och satt ute och åt frukost. Vi hade precis ätit klart när jag kände en regndroppe på armen. Enstaka droppar blev flera droppar så det var bara att skynda sig in med dynorna igen.

Jaha, och vi som skulle måla.... Då tog vi tag i städningen istället. Lars dammsög och jag for fram som en virvlande dervisch och dammade. När vi var klar hade det sedan länge slutat regna. Men äh, det var skönt att hinna med att städa också. Jag var helt och hållet genomsvettig. Kläderna for i tvättkorgen och jag i duschen. Jag hade precis kommit ut duschen när svärföräldrarna kom förbi. Efter att ha tagit en kaffe med dem, och ätit svärmors goda bulle, begav sig hela familjen ut för att måla södersidan på vårt hus. Solen gassade på rejält. Vi hade ju tänkt måla tidigare på dagen, innan solen kom dit, men nu blev det som det blev på grund av den där löjliga regnskuren. Det gick i alla fall som en dans att måla. Vi kör med grundfärg igen på den här väggen för den är värst åtgången. Vi var klar på lite över två timmar. Bra jobbat familjen!

Det gröna behöver vi inte grundmåla. Ska bli kul att

se om det syns någon skillnad när vi är helt klara.

Rabatterna fick vatten. Det gillade de. Morgonens regn hade bara fuktat övre lagret av jorden. Hur mycket jag än gillar värme och solsken så skulle vi behöva ihållande regn, inte bara enstaka skurar.

Att gräva om rabatterna var väl inte världens smartaste drag den

här sommaren. Stackars blommor som får kämpa så för att överleva.

Och stackars gräsmatta!!!

Vi satt ute och njöt efter middagen. Började tömma dammen när vi blev lite rastlösa. Vi har fått igång dammen väldigt tidigt i år, tidigare än normalt, och all pollen har gjort att pumpen går i halvfart och vattnet blivit äckligt grönt. Vi hann inte helt klart för där i skuggan kom knotten fram och började kalasa på oss.

Kvällens film blev Spiderman 2. Det var så länge sedan jag sett de här filmerna att jag nästan glömt bort dem.

.............................................................................................................................................

Söndagen började med mulet väder. Men det var vi beredda på så det gjorde inte så mycket. Jag kände mig varm och obekväm. Såna där svettningar jag ibland får ett tag efter att jag vaknat och kommit iordning. Vi skulle måla huset så jag struntade helt kallt i att duscha och tvätta håret. Det är inte roligt att känna sig ofräsch men jag räknade med att behöva duscha efter målningen.

Det var runt 17-18 grader varmt ute. Inte alls lika varmt som gårdagen, fast det var helt ok målarväder. Vi hade knappt börjat måla när det började småregna. Typiskt, men det gick över snabbt som tur var. Lars och grabbarna målade det gråa och jag målade grönt. Jag hann inte att måla runt fönstren, det gör jag en annan dag. Nöjda med dagens jobb plockade vi undan och gick in.

Vi fick två fikabesök under eftermiddagen. Först Italiengänget. Vi turades om att betala för hela gänget på resan och nu skulle vi göra upp. När vi summerat upp allt såg vi att vi i princip gjort av med samma summa. Helt otroligt. Sen kom brorsan med tjej och barn. Så kul att få busa med go'ungarna, det var ett tag sen nu.

Sen blev det vila ett tag innan middagen. Jag låg på sängen och läste. Ja, jag läste faktiskt en bok. Varför läser jag så sällan nu för tiden? Det är ju så avkopplande. Det började regna. På riktigt den här gången, inte bara några droppar. Det är som om hela naturen ropar ut av glädje. Ikväll behöver jag inte vattna. Det blev mörkt tidigt på grund av vädret. Jag tände lamporna redan vid middagstid. Lite mysigt faktiskt. Det har varit så varmt och ljust en längre tid nu så det var behövligt med en innemyskväll.

...............................................................................................................................................


Tidigt på Måndag morgon åkte Lars uppåt Sverige för att jobba nån dag. Jag kunde ligga kvar i sängen lite till men till slut var jag tvungen att gå upp. Jag hade sovit oroligt och var väldigt trött. Jag tog medicinen sent igår kväll, det kanske påverkade sömnen. Men jag kom hur som helst iväg till jobbet i hyfsad tid ändå.

Möte hela förmiddagen, sen lunch med arbetskamraterna på mamma Augustas kök. De serverar en sommarbuffé nu. Jag åt lite för mycket. Som så vanligt när det är buffé. När jag kom tillbaka till jobbet fick jag jätteont i magen. Sådär så man kippar efter andan av smärta. Och jag blev jättetörstig så jag drack massor av vatten. Efter att ha varit på damrummet (ursäkta)  och druckit vatten sjönk smärtan undan. Ännu en gång funderar jag över varför jag så ofta får ont i magen efter att ha ätit buffé. Det kan inte bara vara för att jag äter mer än vanligt. Det måste vara något mer. Blandningen? Salt? Fett? Det är frustrerande men jag orkar inte ta tag i det. Ett elände i taget tack och bock!

På eftermiddagen fick jag rätt ont i nacken så jag satt med värmekragen på. Sen fick jag ont i armen också, den stickande och brinnande värken. Nä, nu kändes det inte roligt längre. Jag höll ut tills det var dags att sluta men tror allvarligt talat att jag inte gjorde mycket nytta den sista timmen. När jag kom hem tänkte jag sätta mig ute i solen men det blåste ganska mycket så jag valde att lägga mig på sängen istället. Jag somnade till ett tag och låg sen kvar tills jag kände att det var hög tid att laga mat. Vilan och tuppluren hade gjort mig gott. Jag hade inte lika ont och var inte lika trött. Jag gjorde köttbullar till middag. Att trilla köttbullar är riktigt meditativt.

Kvällen blev lugn. Grabbarna var upptagna med sitt så jag chillade i min ensamhet. Jag hade tänkt lägga mig tidigt men blev sittande vid tv:n. Onödigt. Jag tittade på Netflix och hade ju kunnat stänga av när som helst och sett fortsättningen imorgon. Nu blev det som det blev. Förhoppningsvis blir det bättre sömn än gårdagnattens.

Nu är jag nöjd och glad!

SAS gjorde en pudel. Typ. När jag kom hem från jobbet upptäckte jag att jag fått ett nytt mejl från SAS. Handläggaren sa sig ha fått ny information efter överklagandet och hade ändrat beslutet. Tydligen var det först en fågel som flugit in flygplanet, men den skadan hade åtgärdats innan den andra skadan uppkom. Visst kan man väl fundera över trovärdigheten en smula, med tanke på att de andra redan fått ersättning, men ok då, huvudsaken är att vi också fick ersättning. Rättvisa är skipad! Tack SAS nu fick ni ett extra plus i kanten!

Justitia - rättvisans gudinna

Det är verkligen en härlig sommardag idag. Det har varit lite fram och tillbaka med vädret under veckan. Igår kväll regnade det till och med en skvätt. Nu verkar det bli bra väder de närmaste dagarna. Hoppas det för vi planerar att måla en vägg den här helgen.

Strax före lunch besökte jag min fysioterapeut M igen. Ryggen, som precis återhämtat sig från naprapatens mangling, fick sig en omgång. Sen visade hon mig övningar som jag kan göra på gymmet. Jag köpte hamburgare på Burger Time och satte mig på en bänk vid Selångerån och åt. Jag matade fyra änder med det ena brödet. Sen fick jag besök av en mås som snart fick sällskap av fler. Givetvis, en mås gör ingen sommar. Brödet var slut så de fick strips. Jag tycker att måsar är, visserligen, vackra men att de låter förfärligt och är rätt äckliga med sitt bajsande överallt, men jag kan inte låta bli att mata dem ändå. Jag kommer nog att bli en sån där gammal tant som sitter på en bänk och matar fåglar med gammalt bröd, som den hemlösa tanten i Ensam hemma 2.
 

Eftermiddagen gick bra, och fort. Plötsligt var det dags att sluta. Jag flexade ut lite tidigare och tog en promenad till bilen. Det var så  varmt och skönt ute.  Jag väntade på Lars i bilen och sen åkte vi raka vägen hem. Ingen omväg förbi någon mataffär. Eftersom det är skolavslutning för Lilleman idag så får han bestämma maten. Han hade redan tidigare i veckan bestämt pizza., och det stod han fast vid.  När vi kom hem satte vi oss ute i solen och tog en Aperolspritz. Sen vattnade jag medans Lars beställde och hämtade pizza (och kycklingsallad till mig). Vi åt ute. Åh så skönt med en sån här härlig fredagskväll!

Jag rensade pumpen som var full i "böös" från

rönnen och bytte vatten. Nu porlar det friskt igen.

Men hur härligt det än var så kan jag inte sticka under stolen att jag fick ont på sena eftermiddagen/kvällen. I och för sig är det inte alls konstigt med tanke på M:s hårdhänta, men behövliga, massage så tätt inpå naprapatens massage. Jag satt med värmedynan på ryggen medans vi tittade på film, första Spiderman.

Nu är jag arg som ett bi!

Orättvisor triggar mig som inget annat. Det är det absolut värsta jag vet. För cirka en halvtimme sen blev jag (och Lars) drabbad av orättvisa och jag bara måste skriva av mig.

Vår hemresa från Italien blev som bekant försenad. Alla tre par skickade in en anmälan om ersättning till SAS. De andra två paren fick ersättning inom några dagar. Vi fick vänta och vänta... så igår ringde jag till SAS och pratade med en tjej på kundservice. Hon sa att om jag ringde tillbaka idag kunde de kolla hur ärendet låg till. De som jobbar med ärendena hade nämligen slutat för dagen. I morse ringde jag igen och fick prata med en kille. Han kollade upp det och berättade för mig att ärendet var under handläggning och att handläggaren skickat en fråga till "nån" om det var SAS fel eller en tredje parts fel. Då fick mina onda aningar luft under vingarna och jag kände på mig att det skulle gå åt skogen för oss. Jag vet inte varför jag kände så, det sjätte sinnet kanske. Och mycket riktigt. Det tog bara några timmar innan jag fick ett hövligt men opersonligt mejl att de avslagit vårt ersättningskrav.

Det tag jag bara inte. DET TAR JAG BARA INTE! Hör du det SAS?

Helt sjukt. Hur kan vårt krav bedömas annorlunda än de andras? Vi satt ju på samma plan som de andra och vi blev ombokade på samma plan.

Jag mejlade handläggaren att jag inte godtar beslutet och skälen varför, sen ringde jag SAS igen. Tjejen jag pratade med sa att någon uppenbarligen gjort fel. Antingen vår handläggare eller de andras (jag vet inte om de hade samma eller inte). Men hur som helst så ska våra fall bedömas likadant. Hon rekommenderade att jag skulle skicka in de andra parens case nummer eller bokningsreferenser och be om en omprövning... i första hand. Om de ändå inte godtar vårt krav så får vi gå vidare (hur då? stämma dem eller? SUCK!!!) Jag fick det ena parets case nummer och mejlade handläggaren igen.

Nu är det bara att vänta igen...

 Två år sedan operationen

(Chiari dekompression)

Det har gått lite väl två år sedan jag opererades. Jag fick upp kortet som minne på Facebook. Här har jag precis tagit bort plåstret. Min hud gillar inte plåster så det ser verkligen rött och otäckt ut. Fast inte lika otäckt som ärret. Huvaligen! Tänk att de skurit upp nacken och sågat upp skallen. Overkligt.

Naprapatbesök

Idag besökte jag naprapat M.S. på Elitrehab. Jag var lite nervös. Vi som opererats för Chiari ska undvika naprapater och kiropraktiker som pesten. Har jag hört. Fast det gäller ju nacken. Det borde inte vara något problem att få behandling på andra ställen. Eller hur? Men det är alltid en smula nervöst att besöka en ny "behandlare" vilken typ det än må vara.

Jag fick börja med att beskriva vad jag varit med om och sen vilka mina problem var - det vill säga värken runt vänster axel och den ner i midjeområdet. Han kollade min a neurologiska reflexer och de var utmärkta. Sen kollade han min rygg när jag stod upp och kunde då med blotta ögat se, fast jag hade kläderna på, att jag var sned. Utan tröja såg han att min ryggrad krökte sig som en skoliosryggrad (fast jag har inte skolios). Inte mycket, men nog mycket för att ge mig problem. Jag har en rejäl svank också och den kan förvärra problemen, sa han. När jag låg ner på mage syntes däremot ingen krökning.

Han säger att det inte är vidare troligt att de båda problemen härrör från samma ställe men att båda mycket troligt kommer från den värk jag haft i vänster sida under lång tid. Han började med att masserade hårt, hårt med blod svett och tårar...eller i alla fall med knytnävar och armbågar...runt axeln. Sen gick han över till nedre delen av ryggen. Oj oj vilken mangling! Slutligen knäckte han till höften. Eller knäckte och knäckte, han vred till lite. Det kändes inte alls.

(Lånad bild)

Nu ska jag ta det väldigt lugnt under dagen. Inget trädgårdsarbete eller lyft att tunga grejer, bara vila och eventuellt ta en promenad. Och jag ska dricka mycket vatten. Sen tror han att jag behöver komma en eller två gånger till i alla fall. Om en vecka - tio dagar sisådär.  

På eftermiddagen kom sig värken i midjeområdet smygande. Såklart. Det finns ingen mirakelbehandling. Allt tar sin tid, hur frustrerande det än må vara. En varm bastu ikväll kanske?

Fortsättning... jag tog det lugnt och vilade när jag kom hem. Sen lagade jag mat. Idag blev det stekt potatis, prinskorv, ägg och vita bönor i tomatsås. Fast jag hade lite för lite kokt potatis att steka så jag åt den kalla bulgursalladen från i helgen istället för stekt potatis. Det gick hur bra som helst. Konstig blandning kanske men det var faktiskt väldigt gott ihop.

Lars gick ut på en promenad senare på kvällen. Jag borde ha följt med men var intill döden trött. Jag halvsov i soffan på värmedynan. Tänk vad skönt det skulle vara att ha lite energi på kvällarna. Jag är ju oftast så pigg på dagarna. Varför är jag så slut på kvällarna? Inte trött ...jo trött också, nu ska jag inte ljuga, men jag är mest slut. Det känns som om kroppen är jättetung, som fjättrad vid soffan. Det är som om jag använder all energi under dagen och måste ladda batterierna på kvällen.

Jag släpade mig upp ur soffan till slut för att fixa kvällsfika. Idag blev det underbara jordgubbar med glass. Värmen har gjort att det finns massor med svenska jordgubbar nu. Och alla är sugna. Det var lång kö till tjejen som sålde jordgubbar. Mums vad gott det var!

När jag gick och lade mig hade jag inte längre lika ont i sidan. Det är med spänd förväntan jag ser fram emot de kommande dagarna. Bättre, sämre, likadant som tidigare? 





Glädje, ledsamhet, värk, varmt väder, kalas, bio, god mat och trötthet

Torsdag var en hyfsad dag. Lars åkte till Gävle på jobb så jag körde bilen till parkeringen. Det var skönt med en promenad till jobbet från parkeringen. Det var varmare i luften än de gångna dagarna. Det blåste inte ens kallt när jag gick över ån.


Mycket att göra på jobbet. Det ringde och ringde... och mycket knepiga ärenden var det. Jag kunde flexa ut en aning tidigare och åka hem och vila ett tag. Jag trodde inte att jag skulle somna, men vis av tidigare gånger så ställde jag alarmet ändå. Och det var tur det för jag somnade. Den här kvällen var det nämligen dags för säsongens sista logemöte. Stora sonen skjutsade ner mig till logen. Vi hade ett snabbt möte och sen åkte vi buss till Timrå Gårdsbutik. Vi åt på en jättemysig loge...ha ha, jag kom just att tänka på hur passande det är för en loge att äta på en loge :) Hur som helst så fick vi egenrökt lax och potatisstomp. Sen jordgubbstårta till kaffet. Det var jättegott.

Innan middagen var jag på ett lite reserverat humör. Kanske på grund av att det varit en jobbig vecka hittills, jag vet inte. Min innovativa, och ibland även negativa, sida var i alla fall mer framträdande än vanligt. Det poppade upp tankar om det faktiskt var en bra idé att vara med i logen, att lägga ner tid och själ när jag så ofta är trött och sliten. Men min andra sida, den positiva och glada sidan, trängde sig fram och kvällen blev jättetrevlig.

Glädje och ledsamhet från filmen Inside out

Det enda molnet på himlen var att det blev kyligt. Jag var rejält klädd och hade en filt virad runt benen, men det räckte inte eftersom vi blev sittande länge. Jag önskar att jag kunde säga att jag löste det när jag kom hem. Men nä, det gjorde jag inte. Mot mitt bättre vetande så hoppade jag direkt i säng. Jag borde ju så klart ha duschat så jag fått tillbaka värmen i kroppen. Ibland är jag bra korkad! 
...................................................................................................................................................

I fredags kände jag mig rätt ynklig. Jag hade såklart haft en helvetisk natt. Jag hade frusit trots att jag drog på mig en fleecefilt under täcket. När kylan sitter inne i kroppen så räcker det inte med en filt. Jag hade rejält med värk när det var dags att sluta. jobba för dagen. Jag hade tyvärr backen på jobbet och måste stanna kvar tills vi stängde, annars hade jag kunnat flexa ut tidigare. När vi kom hem lade jag mig på värmedynan och vilade. Det är så tråkigt när det blir så här. Men jag har inte lika många dåliga dagar som tidigare, som tur är. Kvällen blev lugn. Ko-lugn. Värmedynan var min bästa vän.

..................................................................................................................................................

På lördag var det härligt varmt, riktigt svettigt faktiskt, väder igen. Jag hade fortfarande ont på morgonen, men gav mig ut i trädgården och rensade ogräs. Kroppen fick jobba och efter ett tag mådde jag bättre. Som så ofta. Vi var ute hela dagen. Lars tvättade en sida av huset, den sida som vi ska börja måla, och klippte gräset. Jag fortsatte att fixa i trädgården men hann klämma in lite slappande i solen och bakande av marängtårta. På kvällen grillade vi lammspett. Jag gjorde en bulgursallad och en valnöts crème till. Till efterrätt blev det en rabarber- och jordgubbssmulpaj.

 

På kvällen tittade vi på film, Downsizing. Det var en intressant film. Den handlar om att forskare, en norsk forskare är spelad av Rolf Lassgård. De har kommit på ett sätt att krympa människor till ca en decimeter. Det ska lösa problemen med överbefolkning. Huvudrollen spelas av en av mina favoritskådespelare, Matt Damon, men det var inte han som var bäst. Nä det var en tjej som heter Hong Chau. Hon var helt otrolig. Filmen är betydligt bättre än den dåliga ratingen på Imdb. Men den dåliga ratingen kan ju bero på att folk tror det är en komedi, det är det inte, snarare ett drama med komediska inslag.

..................................................................................................................................................

Söndagen var en riktig kalasdag. Familjen firade mammas sjuttioårsdag och syrrans och hennes mans femtioårsdag. Tyvärr var småtrollen lite krassliga så de stannade hemma med mamma E, men brorsan kom. Vi fikade mammas kakor och min (fula men goda) marängtårta. Senare blev det en buffé som syrran gjort. Vädret var underbart, fika och mat var gott och samvaron glad och trevlig. Bättre kan det knappast bli!

 Blott en smula av den härliga buffén.

Vi skulle lämpa av en stor trädgårdsväxt hos syrran på väg hem så vi körde "sör-sidan" för omväxlings skull. Den är väldigt vacker. Tänk att bo så, på landet med utsikt över Ljungan? Vad underbart!

När vi kom hem tog jag en dusch. Jag hade svettats så hemskt under dagen och när det händer så kämpar kroppen med att kyla av sig. När jag slutar svettas så fryser jag istället. Och vad händer då? Jo värk. Men om jag duschar kan jag bryta händelsekedjan. Så blev det lyckligtvis den här gången. Jag hann vila ett tag också innan vi åkte ner till biografen för att titta på senaste Jurassic filmen, Jurassic Park: Fallen Kingdom. Vi går inte på bio så ofta men en sån här film ska man se på bio, första gången i alla fall. Den var inte lika bra som den förra, men väl godkänd.

Huvudrollsinnehavaran från förra filmen är med igen, men även en hel del nya ansikten. Den bästa var Franklin, den rädda IT snubben. Om det blir en till film hoppas jag att han är med igen.
..................................................................................................................................................
Måndagen kom och gick. Jag mådde bra och jobbet gick bra. Ont i sidan men på minimum vad gäller nervsmärtan. Det verkar som om det mest är de där temperatursvängningarna från varmt till kallt och vice versa samt de gånger jag blir så där in i norden kall och frusen som orsakar smärtan nu. Kan det verkligen vara så?

När jag kom hem satte jag mig ute och njöt av solen ett bra tag innan hungern drev mig in. Till middag blev det en Italien inspirerad rätt med bland annat gnocchi, soltorkad tomat, bacon, lök och en skvätt grädde. Det blev jättegott.  
..................................................................................................................................................
På tisdag var smärtan i sidan mer framträdande. Jag såg fram emot onsdagen besök hos naprapaten. Nyfiken om det kan hjälpa mig.


Vädret är typisk svensk försommar. Solen tittar fram titt som tätt och då är det varmt och skönt, men när den går i moln blir det kyligare. Vinden är ömsom kall, ömsom ljummen.


På förmiddagen hade jag en sittning med vår nya ekobrottsspecialist. Han var väldigt trevlig. Han var intresserad av det jag hade att förmedla om fusioner och jag var intresserad av det han berättade om sitt förra jobb på ekobrottsmyndigheten. Förmiddagen försvann i ett nafs.


När jag slutade tog jag bussen hem. Lars skulle hämta bilen som varit inne hos en kille som skulle laga en reva i ett säte och jag ville inte vänta på honom (och inte följa med heller, jag ville bara hem). Jag pep in på ICA och köpte lax på väg till bussen. Jag brukar passa på att bunkra lax när det är bra pris i charken. Jag såg att de hade bra pris på torsk också så jag köpte det till middag. På bussen träffade jag en numer pensionerad arbetskamrat. Vi satt och pratade hela vägen hem.


Lars och stora sonen var inte hemma när jag kom hem. Jag förberedde middagen och sen vilade jag tills de kom hem, då satte jag igång med matlagningen på riktigt. Det blev panerad torsk med mos av potatis och sötpotatis samt en kall gräslökssås. Mums!

Efter middagen satte vi oss i soffan och pratade ett tag. Sen började Lars fixa med något i datorn och jag lade mig ner för att blunda ett ögonblick. Det ögonblicket blev en rejäl tupplur, typ en timme! Hoppsan. Resten av kvällen gick åt till tvätt och hopplockning innan jag lade mig i sängen och spelade spel på mobilen. Lars kom till slut och gjorde mig sällskap. Vi såg ett avsnitt av The Strain sen kom John Blund. Jag är hopplöst trött på kvällarna och orkar ingenting. Bara "måstena" för att inte hemmet ska förfalla helt.