Märklig dröm, vårväder, bokrea

Jag har sovit som en stock inatt. Men mot morgonsidan drömde jag så märkligt. Vi var i England och skulle köra bil till flygplatsen men de hade tagit bort markeringarna vid avfarter så vi visste inte vart vi skulle åka av. Rätt som de var så satt vi på en korvmoj och hade beställt korv och pratade om hur vi skulle hitta till flygplatsen. Det tog en evinnerlig tid så vi tog en promenad för att hämta bilen som vi parkerat i ett villaområde. På väg tillbaka - utan bilen? - mötte vi en tjej med barnvagn som hörde att vi pratade svenska. Hon var också svensk och hon började prata med oss. Rätt vad det var så började hon prata på engelska och vi blev förvirrade. Hon kom på sig och blev generad och sprang därifrån. När vi kom tillbaka till korvmojen var korven fortfarande inte klar så vi fick pengarna tillbaka. Nu var det bråttom. Skulle vi hinna i tid? Ägaren av korvmojen sa att hans kusin som hade en taxi kunde skjutsa oss som plåster på såren att vi inte hade fått någon korv. Men vem skulle köra vår hyrbil? Det skulle han göra, han kunde åka hem med kusinen efteråt. Sen vaknade jag så jag vet inte om vi kom till flygplatsen i tid. Känns lite som en stressdröm, men samtidigt inte. Konstig var den i alla fall, och mycket verklig mitt i all konstighet.  

Åtta grader plus och sol. Helt ok. Jag fattar ju att det kommer att komma ett bakslag eller två för det är alldeles för tidigt för våren, i alla fall på den här breddgraden. Men jag njuter ändå. På morgonen mådde jag riktigt bra. Jag tror att allt stretchande igår gjorde susen. 

Jobbet tuggade på som vanligt. På eftermiddagen var det avtackning för min chef. Han har jobbat hela 39 år på verket. 39 år! Helt otroligt. Han fick gåvor, flera personer höll personliga och roliga tal, och så fick vi en väldigt smarrig princess-tårta. Han jobbar sista dagen imorgon, sen går han in pension. 

Jag tog en promenad till optikern för att hämta mina lagade glasögon. På vägen dit bara råkade jag slinka in på bokhandeln. Det är ju bokrea! Jag köpte tre böcker. Två kokböcker - en vego kokbok och en med antiinflammatorisk mat. Den tredje boken var en hälsobok, eller en livsstilsbok kanske jag ska säga. Jag tror för det första att jag måste få inspiration till att ändra min livsstil. Typ att röra på mig mer på fritiden. Sen tror jag att jag måste få nya idéer på mat, för att väcka min matlagningslust igen och för att må bättre.  Efter bokköpen hämtade jag mina glasögon och passade på att beställa tid för ögonkoll nu på måndag. Jag kan ju tro att ögonen har förändrats en smula på fyra år. 

På eftermiddagen blåste det upp igen och mot kvällen var det typ storm igen. Snart ingen idé att ställa upp soptunnorna för de blåser bara ner igen. 

Jag var betydligt piggare den här eftermiddagen. Det är en trevlig omväxling. Jag och Lars lagade mat tillsammans. Det är både praktiskt och mysigt. Det blev zucchini- och kikärtsbiffar. På grund av vissa logistiska problem (dålig planering av mig) så tog det längre tid än nödvändigt så vi satte oss ner och åt vid halvsjutiden. Det är lite väl sent. Men det var i alla fall gott.

Blåst, snösmältning, hemmayoga

Det blåste som tusan igår kväll. Kändes som att det blåste kraftigare än stormen Mats som det var en klass 2 varning på. Ingen varning idag. Konstigt. Lite svårt att somna när det knakade och knäppte i huset, men när jag väl somnade så sov jag hårt hela natten.

Plusgrader och uppgående sol på morgonen. Det fortsätter att smälta ute.

Rätt jobbig dag på jobbet. Jag har mått hyfsat men ändå, jobbig dag. På slutet av dagen kände jag mig helt slut. Får man dö en liten smula nu? Nä då, det är bara att ladda om och laga mat....

...när vi kom hem hade jag kunna gett vad som helst för att få gå och lägga mig ett tag, men det håller inte för då blir middagen så himla sen. Lars var trött han med. Han har kvar förkylningen i kroppen fortfarande. Det vill liksom inte riktigt släppa. Har hört folk som säger att de varit sega i flera veckor. Nedrans influensa! Så jag ville inte lämna honom ensam med middagsbestyren. Vi lagade mat tillsammans - kålpudding med rödkål. Det blev riktigt gott. Sen lade jag mig på yogamattan i vardagsrummet och stretchade...eller så gjorde jag yoga...gränsen är fin ibland. Där blev jag liggande i en och en halv timme ungefär. Så himla skönt att sträcka ut muskler och leder. Både jag och Lars brukar ligga på golvet och stretcha, eller så sitter vi på golvet. Ibland undrar vi varför vi över huvud taget har en soffa.

 Barnet

Happy Baby

Igår var som sagt en riktigt skitjobbig dag. När jag mådde bättre strök jag lakan. Vi vädrade täcke och kuddar på verandan några timmar innan vi bäddade rent. Efter middagen - pasta för tredje dagen i rad, denna gång med cornfärs-sås - skulle jag ta en snabbdusch, hade inte duschat tidigare på grund av värken. Det blev istället en lång dusch för värmen var så skön. Sen tog jag på mig min härliga onepiece och luddsockar. Inte dags att gå och lägga sig än. Vi tittade på ett avsnitt av Nightflyer med grabbarna och sen Farmen och Torpet på SVT play. Men sen var det en ren fröjd att gå och lägga sig.  Ny bäddat och nyduschad.  Kände mig som Sir Väs i tecknade Robin Hood.

Måndag morgon var lite molnig, men det var flera plusgrader redan tidigt. Härligt, då smälter det mer snö och is ute. Jag hade bara värk av normalgraden på morgonen. Bra sätt att börja veckan på.

Förmiddagen gick fort. Några ärenden. Tandläkarbesök u.a. Utbildning av en handläggare i gränsöverskridande fusion. Sen var det i princip lunch.

Eftermiddagen gick hyfsat bra. Lite mer värk i den uschliga sidan så jag satt med värmedyna mest hela tiden. Nä nu ljuger jag ... jag satt med värmedyna HELA eftermiddagen. Värme är min bästa vän!

Idag fick vi en uppdaterad arbetsbeskrivning för rollen kompetensspecialist. Bland annat:

- ansvara, i samråd med jurist, för att förändringar inom lagar och förordningar inom ansvarsområdet införs i verksamhetens arbetssätt
- ansvara för översyn, utveckling och uppföljning av praxis inom sitt ansvarsområde

- ge stöd och coacha i komplexa ärenden inom sitt/sina ansvarsområden
- tillsammans med sektionschef ansvara för kvalitetssäkring inom det egna området
- ansvara för den egna kompetensen genom att kontinuerligt delta i produktionen
- i samråd med jurist hålla intranätet, handledningar och lathundar uppdaterat inom sitt/sina ansvarsområden
- delta i enhetens utveckling och verksamhetsplanering
- delta vid behov vid externa kontakter inom sitt/sina ansvarsområde


När man ser det i pränt så inser man att det är det bra mycket jag ansvarar för. Jag har inget problem med det. Jag gillar verkligen mitt jobb, nästan jämt.

Jobbig vecka, hemlagad pasta, från bättre än på länge till sämre än på länge!

Veckan som gått har varit riktigt jobbig. Det beror säkert till stor del på sviterna av förkylningen. Jag har varit orkeslös och fortfarande en smula snuvig och hostar av och till. Det har varit hyfsat väder hela veckan. Plusgrader mestadels, bara kallt på torsdagen. Det är mycket ljusare både på morgonen och på eftermiddagen. 

På jobbet har det varit full fart. Mycket att göra och konstiga ärenden. De första dagarna gick väldigt fort. På måndag kväll var jag så slut att jag gick och lade mig innan alla ätit upp middagen, det har jag nog aldrig gjort förut. Jag somnade och sov i cirka 45 minuter. Sen blev jag liggande i sängen resten av kvällen och släckte tidigt. På tisdag försov vi oss för ovanlighetens skull. Ingen av oss hörde klockradion. Men jag var ändå på jobbet strax före åtta. När jag kom hem var jag supertrött och tvungen att vila innan middagen. Av den anledningen slutade jag tidigare på onsdag och åkte hem och vilade innan jag skulle åka till logen på möte. Jag hade anmält enbart möte, alltså ingen middag. Det var ett bra beslut även om det känns tråkigt att inte stanna kvar. Men jag måste koncentrera mig på att må bra och att orka med. Livet i allmänhet alltså. 

 Fullmåne på tisdag

Snön smälter utanför sovrumsfönstret

På torsdag slutade jag också tidigare och  åkte och hälsade på min syster som låg på infektionskliniken på grund av en elak infektion i ett sår på foten. Den foten hon opererat och haft (har) sånt problem med. Stackars Lillstrumpa! På fredag var jag på en föreläsning om ergonomi som hölls av "min" fysioterapeut M från Feelgood. Det var väldigt intressant. Hon sa något väldigt viktigt - Vad är hälsa? Jo, att ha energi nog att orka arbeta och energi nog för att njuta av livet (fritiden). Det är därför extremt viktigt att ha en bra arbetsplats, både den psykosociala och fysiska miljön. För man tillbringar så mycket av sin vakna tid på jobbet.  Jag tycker om min nya plats, trivs bättre där än på min förra faktiskt. Tycker det är lugnare. Jag hoppas att det ska fortsätta kännas så. På måndag ska jag kolla på fotpall för mitt nya bord går inte lika långt ner som mitt gamla och man ska enligt M sitta med fötterna i golvet. På fredag eftermiddag slutade mina hörlurar att fungera. Då fick jag nästan panik för jag behöver dem verkligen och de är dyra utifall att jag skulle behöva nya. Helpdesk bytte min dator för hörlurarna funkade hos dem, sen funkade de en liten stund hos mig och sen dog de igen. Jag hann inte prova dem efter datorbytet eftersom telefontiden tog slut och det nästan var dags att gå hem. Vi får se på måndag. 

Efter jobbet på fredag åkte vi in på ICA för att köpa något till middag. Vi var båda trötta och fantasilösa men så kom jag på att vi kunde laga pasta carbonara. Enkelt men gott. Av en märklig kosmisk slump hade stora sonen ätit det till lunch. Helt otroligt. Men han tyckte inte att det gjorde så mycket för det är ju som sagt gott. Senare på kvällen tittade vi på två avsnitt av Nightflyer, sen var det bara att hoppa i säng och sova. 

Jag har mått riktigt bra under veckan, i "chiarivärken" alltså. Inte mer "stick och brinn" i huden än vanligt. Jag har varit noga att stretcha och har även legat på en tennisboll och masserat höften och rumpan eftersom jag fått otäck värk ner i benet. Bieffekten verkar vara att jag även mått bättre vad gäller värken i midjeområdet. Det är det jag misstänkt när jag fått massage, att problemet i höften påverkar värken i midjan. Musklerna påverkar ju varandra liksom. 

På lördag mådde jag bättre än vanligt, mitt nya vanligt alltså. Nästan som mitt gamla vanligt. Jag städade ordentligt. Det behövdes. På eftermiddagen gick (halkade) vi ner till svägerskan och svågern. Vi lagade pasta tillsammans med dem och familjen M. Första gången jag gjorde det från scratch. Det var familjen M:s pastamaskin vi använde. Nu är jag ännu mer sugen på en pastamaskin. Tur att jag fyller år snart, då kan jag ju önska mig en i present. Vi var där fyra och satt oss ner för att äta vid åtta. Jösses vilken lång tid det tog!

Men det var det värt för det blev väldigt god pasta. Vi hade väldigt trevligt och jag drack faktiskt lite alkohol. Det händer minsann  inte ofta nu för tiden. En halv Smirnoff russian, en Aperol spritz och ett glas bubbel medans vi lagade pastan (förberedelse, blanda ihop degen, låta degen vilar, använda pastamaskinen, torka pastan, koka pastan = ca 4 timmar). Till maten drack jag ett glas rödvin. Det är inte alls mycket och inte alls vidare hög alkoholprocent, men nog för mig som dricker så sällan. Varför skriver jag detta då? Jo det har att göra med min helkassa natt. Dörren till altanen stod öppen lite då och då under kvällen och troligtvis drog det på mig fast jag inte märkte det då. Så när jag kom hem och skulle sova så var jag helt iskall och fick ta en fleecefilt under täcket. Det tillsammans med alkoholen och Lars snarkande gjorde att jag sov väldigt dåligt. Ovanligt dåligt. 

Söndag. Vackert väder, snön smälter, vårfåglar sjunger

När jag vaknade på söndag hade jag hemsk värk. Värre än på väldigt länge. Så ont så jag inte ville röra mig en millimeter eftersom det var som om alla nerver på vänster sida reagerade med smärta. Så ont så jag knappt kunde prata. Fy fan helt enkelt! Det tog en bra bit in på eftermiddagen innan jag kände mig som människa igen. Det är ett kosmiskt skämt att jag mådde bättre än på länge på lördag och sämre än på länge på söndag. Lars tog en promenad i det vackra vädret, plus åtta i skuggan: Men jag stannade inne eftersom det blåste så pass mycket ute. Jag ville inte riskera att få mer ont. Jag spenderade istället nästan hela dagen i fåtöljen tittande på Z nation på Netflix. Sista säsongen tyvärr. Jag har läst att den inte är förnyad för en ny säsong. Synd för jag tycker verkligen om den. På sena eftermiddagen var jag i alla fall i så bra form att jag tvättade några tvättar, strök lakan åt familjen och gjorde i ordning en gryta i Crock-Poten. 

Sjuk!

Nu var det länge sen jag skrev något. Det beror främst på att jag varit hemskt förkyld, med största sannolikhet influensan. På lördagen vaknade jag med lite ont i halsen. Bara så där, utan förvarning. På eftermiddagen kom Lars föräldrar och syster med familj på fika. Det var lite baciller i alla familjer, en lagom cocktail att börja med. På söndag åkte vi till Ånge och firade några gångna födelsedagar. Jag mådde fortfarande ok då. Lite loj, men ok. Jag höll mig dock på avstånd för säkerhets skull. Vi stannade inte på middag utan fick med oss köttfärssås som vi kunde äta hemma. Tack Mamma! På kvällen började jag må allt sämre och insåg att jag inte skulle kunna gå på jobbet på måndag. Och det var ett klokt beslut för på måndag låg jag nerbäddad i sängen hela dagen.

Lilleman kom hem från skolan och mådde dåligt. Lars kom hem från jobbet och var frusen och slut. På tisdag var vi hemma och däckade alla tre. Stora sonen höll sig på sitt rum när han var hemma från skolan. Han klarade sig faktiskt undan från förkylningen. Helt otroligt egentligen. Vi andra mådde tjyvens under veckan som gick.

Det var länge sedan jag varit så eländigt förkyld. Hostan var värst. Hostade så jag "kräktes" upp slem (sorry). På fredag såg jag ljuset i tunneln, men jobb blev det inte. Jag åkte dock ner en snabbis och flyttade mina grejer till min nya plats. Jag ville inte att mina arbetskompisar skulle behöva göra det åt mig.  

Här ska jag sitta!

På lördag var hela familjen på konsert, Far and Away. Norrlands kammarorkester spelade musik från science fiction och fantasy filmer och spel. En operasångerska sjöng i vissa stycken. Helt fantastiskt!!! När de spelade musik från Narnia grät jag för det var så vackert. Vi var på "samma" konsert för tre år sedan, alltså samma typ av konsert men andra musikstycken, och har sett fram emot den här sedan dess.

"I årets största populärkulturella upplevelse tar Orvar Säfström med er på en resa in i fantasins riken, där tekniken och magin går hand i hand!

Far and Away hyllar science fiction och fantasy och musiken hämtas från de mest älskade filmerna, tv-serierna och spelen med rymd- och fantasytema som t ex Star Wars, Sagan om Ringen, Avatar, Narnia, Aliens och Harry Potter. Sopranen Sabina Zweiacker bjuder på ögonblick av gåshud i verk från Game of Thrones, Skyrim och Battlestar Galactica."

 Producenten och presentatören Orvar Säfström och solisten Sabina Zweiacker

 Sabina Zweiacker och Norrlands kammarorkester.

På kvällen åkte vi till familjen M och åt middag. Firade fru M och yngsta sonen. Det gick riktigt bra. Visst var jag orkeslös, men på det stora hela gick det bra. Vi åkte hem i resonabel tid för både jag och Lars behövde vila. Och Lilleman behövde också åka hem för han somnade i soffan. Det var det länge sedan han gjorde det.


Söndag var lugn, men lite tvätt och strykning orkade jag med. Också åkte vi och handlade mat. Skåpen ekade tomt. Vi var sugna på en promenad men det är glashalt ute efter att ha varit plusgrader hela veckan, så det fick vara. På kvällen tittade vi på ett avsnitt av Nightflyer och åt glass. Hade ju varit läge att titta på flera avsnitt när vi ändå varit hemma, men stora sonen har inte velat umgås med oss. Förståndigt!

Bokprat på logen, somna i soffan, ont istället för städa

I onsdags var det vansinnigt trevligt på logen. På middagen satt vi vid bord för 6. Precis lagom storlek. Vi hade med oss varsin bok som vi skulle berätta om. En bok som betydde något särskilt, som gjort starkt intryck.  Vi hade även med en begagnad bok till ett lotteri med. Jag hade tagit med Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood. Det är den bok som gjort absolut störst intryck på mig. Jag har läst den otaliga gånger och nu även sett tv-serien som bygger på boken. Alla borde läsa den här boken, alla. Alla fick berätta om sina böcker, sen kom vi in på filmatieringar och efter det på filmer i allmänhet. Det var jättetrevligt. Jag kom hem vid tiotiden fylld av energi.

Torsdag var en bra dag. Jag hade sovit gott, om än för lite för jag klarar mig tydligen inte på 7 timmar. Jag hade inte vidare mer ont, förutom det normala. Det var bara nån minusgrad ute och solen sken från en klarblå himmel. Underbart. Först hade vi APT på jobbet, sen utbildade jag en tjej. Så var den förmiddagen över. Jag slutade tidigt och hade tänkt ta en promenad men somnade i soffan och sov i en och en halvtimme tills Lars kom hem. Hoppsan! Jaha, men jag behövde kanske sömnen bättre än promenaden.

Vi lagade mat tillsammans. Panerad kolja med potatismos och en kall grön örtsås. Kul att laga mat tillsammans, och gott blev det.

Fredag började med nollgradigt väder. Det började det snöa lätt. Sen gick det över i  rätt ymnigt snöfall. Inte så kul med tanke på att det är varmt ute. Snön blir liksom kladdig och svår att skotta bort. Jag satt i möte med nya chefen mest hela förmiddagen så den gick fort. Har mer ont i armen idag. Den där stickande och brinnande känslan. Och lite mer i ryggslutet. Men massagen har verkligen hjälpt mig. Jag ska vara duktig att fortsätta stretcha. På eftermiddagen fick jag ont i magen - ledsen för informationen - och behövde springa på toaletten. Säkert den kalla såsen med creme fraiche som jag åt igår. Det blir så ibland, magen överreagerar. Eller magen och magen...tarmen antar jag.  Nåja. Efteråt fick jag hemsk värk. Det blir alltid så. Som om hela nervsystemet reagerar onormalt kraftigt. Det har legat i bakhuvudet och grott en längre tid. Varför blir det så? Det är inte vidare enkelt att veta hur jag går vidare. Vad frågar man liksom? - Ursäkta doktorn men jag får hemsk nervsmärta när jag har varit på toaletten och gjort nr 2 i lösare form (för att inte beskriva det alltför grafiskt). Lika sjukt som innan operationen när jag fick ont i tummen när jag nös eller krystade på toaletten.  Ja jösses, man ska då vara annorlunda! Jag var riktigt pigg förut och hade planerat att städa när jag kommer hem, men nu struntar jag i det och vilar istället. Förbenade konstiga kropp!

Uppsägningar på Bolagsverket

Jag sov oroligt i natt. Troligtvis på grund av oro inför den kommande informationen från generaldirektören. Det var fortsatt kallt, minus 14 men känns som minus 20 typ, på morgonen. Men när solen gick upp sken den från en klarblå himmel. Härligt!

Vad fick vi höra då? Jo att 40 personer varslas om uppsägning. 40 personer! Det är ju jättemånga. När de presenterade vilka avdelningar som drabbas var inte min avdelning med. Jag väntade andlöst på att de skulle byta bild i Powerpoint presentationen och att min avdelning skulle var med. Men nej. Det var "bara" de tre avdelningar de presenterade på bilden som påverkas. En sten föll från mitt bröst och jag kände mig väldigt lättad. Sen kände jag mig skuldmedveten för det är ju jättesynd om de som blir uppsagda. Dubbel känsla.

Pressmedelandet:

Bolagsverket i Sundsvall har idag efter förhandlingar med de fackliga parterna varslat 40 medarbetare om uppsägning på grund av ekonomisk arbetsbrist. Anledningen är ett ansträngt ekonomiskt läge där kostnads­besparingar är nödvändiga för att säkra finansieringen framåt och nå en ekonomi i balans. Neddragningen av personal omfattar främst funktioner inom stöd och utveckling, handläggande arbetsuppgifter berörs inte.

– Det är ett mycket tungt beslut att behöva säga upp duktiga medarbetare, och vi kommer att göra allt vi kan för att de som sägs upp får det stöd de behöver, bl.a. genom Trygghetsstiftelsen, säger Bolagsverkets generaldirektör Annika Stenberg.


– Vi behöver ställa om och vidta åtgärder för att klara vårt uppdrag och säkra Bolagsverkets finansiering framåt. Att göra besparingar är helt nödvändigt för att nå vårt mål om en ekonomi i balans och det kommer att göra oss bättre rustade för framtiden, fortsätter Annika Stenberg.


Bolagsverkets intäkter sjunker bland annat beroende på en snabb ökning av digital ingivning, gjorda investeringar och uteblivna anslag för större investeringar, att beslut om avgiftsjusteringar dröjt, minskade ärendevolymer på vissa ärenden där intäkter genereras och minskad försäljning.


– Det är väldigt positivt att företagarna och våra kunder i allt högre utsträckning väljer den digitala vägen, men det innebär också lägre intäkter för oss som är avgiftsfinansierade. Vårt sparade myndighetskapital ska heller inte användas till löpande driftskostnader, utan det ska användas för att göra nödvändiga investeringar i utveckling och digitalisering som gynnar företagen och effektiviserar verksamheten, fortsätter Annika Stenberg.


– Sedan 2017 har vi arbetat väldigt aktivt med Bolagsverkets ekonomi och gjort flera insatser för att minska våra kostnader och öka våra intäkter, men vi kan konstatera att det inte räcker – vår ekonomi går inte ihop på några års sikt och det måste vi hantera.


– Målet är att neddragningen inte ska påverka företagarna eller våra andra kunder. Vi har en pressad situation just nu, men arbetar målmedvetet för att vi ska kunna fortsätta att ha en effektiv verksamhet med nöjda kunder och att vara en attraktiv arbetsplats, avslutar Annika Stenberg.

Sammanfattning

Bolagsverket är en avgiftsfinansierad myndighet som registrerar företag och tillgängliggör företagsinformation som skapar ett värde för hela samhället.

• Bolagsverket finns i Sundsvall och har idag cirka 590 anställda.
• Varslet om 40 anställda omfattar främst funktioner inom stöd och utveckling, t.ex. HR, kommunikation, intern service, verksamhetsutveckling och projektkontor.
• Varslet rör inte handläggande arbetsuppgifter (exempelvis registrering av företag och föreningar, ändringar i företag, hantering av årsredovisningar med mera).
• Uppsägningar kommer tidigast att ske i mitten av mars efter fortsatta förhandlingar med de fackliga parterna.

Städa inför flytt, fundering om morgondagens personalmöte

Tisdag förmiddag gick väldigt bra. Jag hade inte alls lika ont...ja förutom muskelvärken då, men det är helt annan sorts värk.  Jag kände mig så där stark och kapabel som jag gör när jag mår riktigt bra. Men sen på eftermiddagen kom värken igen och då blev jag väldigt deppad. Då kan säkert vissa fundera över om massagen över huvud taget gör någon nytta. Det gör den. Det är olika typer av ont, även om det verkar som om jag får ändå ondare när jag redan har ont i ruggen/sidan. Jag tror ändå att det är kylan och draget som är den stora boven i dramat.

Idag har jag städat undan en massa inför kommande flytt tvärs över rummet. Det är inte klokt vad mycket man samlar på sig på 20+ år! Och då har jag ändå flyttat ett gäng gånger och städat varje gång. Nu var jag skoningslös och slängde nog 90 procent. Vågat! Vi har fått anmodan att gå på ett extrainsatt personalmöte imorgon. Alla på verket bedes att prioritera att närvara. Då gick ju tankarna igång. Har vår generaldirektör fått ny tjänst nu när vi fått ny regering? Jag oroade mig en aning, men inte vidare mycket. Men så fick vi ett mejl från vår sektionschef (eller vad hon nu är) om ett möte direkt efter informationen. DET oroade mig. Uppsägningar? Hu.. det känns inte bra i maggropen. Vem vill anställa en  50-åring med hälsoproblem liksom? Men jag har ju å andra sidan varit här länge. Det är ju inte så att de kan stänga ner hela verket...eller? Privatisering? Nu går tankarna runt ska ni veta....blir nog svårt att sova i natt...

Värken gör mig irriterad, soligt men kallt, lååång massage

Måndag förmiddag! Solsken och minus 16 grader.

Jag har haft en orolig natt och sovit dåligt. Det lär jag få sota för senare idag. På morgonsidan sov jag nästan inget alls för jag stördes dessutom av traktorn (varför kommer de alltid om natten? Sadister!)

Kallt som f*n på jobbet och hemsk värk som ett brev med posten. Så där så att jag känner mig som en strykrädd hund som bits om nån kommer i närheten. Folkrädd och aggressiv liksom. Nu tusan ska jag köpa en elektrisk filt! Så här kan jag faktiskt inte ha det.

Nu ska jag på massage. Väntar bara på Lars som ska skjutsa mig dit för det är så kallt ute. 75 minuters massage, det ni!


....Lars hann inte till mig i tid så jag fick sprinta som värsta gasellen. Det var kallt ute. Ansiktet blev helt stelt, näsan och ögonen rann, men jag hann i (typ) tid.  Massagen gjorde stundtals riktigt ont, men så gick hon djupt ner i musklerna också. 75 minuter försvann på ett kick. När jag kom hem tog vi en bastu. Både för att jag blivit frusen igen och för att det är skönt för musklerna.


Stark sen värk, ny soffa, slut på medicin, revision, massa snö och en riktig skitdag

På torsdag, kände jag mig extra stark på förmiddagen. Frisk på riktigt liksom. Så känns det inte vidare ofta nu för tiden. Det var minus 16 grader på morgonen. Solen sken och det var så vackert ute. Fast jag höll mig inne i den relativa värmen på kontoret.

Jag måste hämta ut Gabapentin, snart slut hemma. Men när jag gick in på "mina sidor" på Apoteket såg jag att receptet gått ut. Attans! Men det ordnar sig...jag gick vidare till Neurologen på sjukhuset och begärde förnyelse. Så praktiskt att man kan göra det från Apotekets sida.

På eftermiddagen kom värken smygande och sen var det kört, som vanligt alltså. Mot slutet av dagen stretchade jag ut sidan åt höger. Jag har blivit medveten om att jag oftast drar åt vänster. Troligen för att jag har haft så ont så länge i vänster sida. Jag måste bryta mönstret så jag försöker till exempel luta åt höger i soffan när jag tittar på tv. Men på jobbet är det extra viktigt för jag spenderar ju 8 timmar vid skrivbordet. Jag lutar mig ofta på vänster arm när jag läser. Inte bra. Nu försäker jag luta åt andra hållet, men då känner jag mig lite snurrig. Ovanan säkert. Hur som helst så lättade värken i sidan när jag stretchade. Mer sånt. Jag ser verkligen fram emot massagen på måndag.

Morot- och majsbiffar till middag. Gott!

Vi fick meddelande från Mio att vår soffa har anlänt. Hoppsan! Det skulle ju ta 8 veckor. Nåja, det är bara att boka släpvagn och hämta den nu i helgen. Lars och grabbarna bar ner vår nuvarande soffa till biorummet när vi kom hem. Jag lagade mat. Vegetariska biffar med morötter och majsmjöl. Det blev väldigt gott. Senare på kvällen kändes det lite märkligt att sitta i poängfåtöljerna från biorummet och titta på tv, men inte obekvämt alls. Vi såg på sista avsnittet av Vikings. Spännande värre! Nu måste vi vänta ett år (antar jag) till nästa säsong.

.................................................................................................................................................

På fredag vaknade vi till bara nån minusgrad och lätt snöfall. Jag kände mig stark idag med. Förmiddagen gick väldigt bra, även om värken i sidan var rätt intensiv. Jag gick in på "mina sidor" och såg att receptet på Gabapentin redan har blivit förnyat. Bra jobbat Neurologavdelningen! Jag beställde den och begärde att få den hemskickad med posten. Så himla smidigt.

Lars och jag hämtade soffan och fåtöljen efter jobbet. Det var kyligt, helst när det stundtals blåste till ordentligt, men det hade i alla fall slutat snöa. Lars och grabbarna kånkade in soffan. Det var inte helt lätt i vår lite krångligt utformade hall, men det gick. Det blev väldigt bra. Jag är supernöjd!  

Kinesiskinspirerad middag idag.

På kvällen tittade vi på Mission Impossible - Fallout. I den är svenska Rebecka Fergusson med igen. Hon är stentuff. Mycket spännande film! Och det gick jättebra att sitta i gamla soffan i biorummet., by the way! 

Värken var på hygglig nivå. Massagen, om än kort, hjälpte att lätta på "trycket" liksom.

..................................................................................................................................................

Både lördag och söndag var snöiga. Det snöade och snöade och snöade....

Jag reviderade Paulinernas redovisning för 2018 på lördag. Det gick bra. Tjejen som skött redovisningen har gjort ett jättefint och tydligt jobb. Jag hade bara funderingar på två poster, som jag mejlade henne. Lars hade ont i ryggen. Såklart, det var ju värsta krångligt och tungt att bära in soffan igår, trots grabbarnas hjälp. Så jag hjälpte grabbarna att skotta snö. Det var ganska kallt men ändå skönt att vara ute och att röra på sig. Brorsan med familj var på besök. Barnen var vildare än vildast och busade rejält med mig. Det är tufft att vara småbarnsförälder. Jag fick flashback till när mina barn var små. Men så är det för de flesta tidvis, bara att ta sig igenom den tuffa tiden. När de åkt hem lade jag mig för att vila ett tag. Behövde det. Hade lite mer ont och ville försöka stävja det i tid. På kvällen var det första deltävlingen i Melodifestivalen. De låtar jag gillade gick det bra för.

Katten tyckte att min och Lars fot var skön att ligga på.

Sen tittade vi på science fiction filmen IO på Netflix. Den var inte alls som jag trott utan en dramafilm som utspelas i en döende värld. Eller rättare sagt ett melodrama. Gripande och sorgsen ton genom hela filmen, och förvånansvärt vacker. Jag gillade den skarpt trots att det inte var den science fiction action jag förväntat mig.

På söndag var det i det närmaste snöstorm. Riktigt uschligt väder. Man såg inte himlen på hela dagen. Vi åkte och veckohandlade mat. Mer än så ville man inte vara ute. Jag är så tacksam att grabbarna skottade snö även idag. Vi tog en go'fika och tittade på första delen av en ny (för oss) serie på Netflix, Nightflyers. Jag tyckte den var väldigt spännande, resten tyckte den var sådär. Men det kan bero på att jag har större inlevelseförmåga, enligt stora sonen. Sen strök jag lakan och körde några tvättar innan det var dags att börja med maten.

Det var vår tur att ha "sista söndagen i månaden middag". Jag tyckte att jag började i bra tid men det sket sig rejält. Det är skillnad i att rensa och steka kycklinglårfilé till 4 och 10 personer. Lars hjälpte mig i början, sen gick han ut och skottade. Jag tyckte att jag skulle hinna resten själv så det hade jag inget problem med, men som sagt, nej! Tiden bara flög ifrån mig. Vad händer i såna fall? Jo jag blir jättestressad och då slutar jag att fungera normalt. Jag lyckades slå sönder ett glas som Lilleman fick i julklapp av stora sonen och en Eva Solo karaff. Jag råkade salta såsen för mycket och fick hälla bort hälften och blanda i nya ingredienser, som inte riktigt räckte enligt receptet men blev hyfsat gott ändå. När gästerna kom var jag helt stissig och kunde till att börja med inte njuta av vare sig sällskapet eller maten. De försäkrade mig om att maten var god, och det är jag såklart himla tacksam för, men jag skulle verkligen vilja att de var så utan att jag i princip gråtit över att ha misslyckats först. Fy Ingela, fy! Jag måste vekligen arbeta med mig själv när det gäller stressen.

Sen berättade sonen M att han skulle åka till Japan i sommar. Väldigt kul för honom, absolut, men det stack till i hjärtat för min sons skull. Han har alltid velat åka dit men varken haft råd eller sällskap. Han är inte alls missunnsam utan tycker det är roligt för honom, men såklart att det känns lite tufft ändå. Eftersom jag redan var låg så blev jag ännu mer deppad, annars hade det nog mest svidit en stund och sen försvunnit. Känslor är känslor. Det är bara en tillfällig känsla, bara så alla förstår det. Jag sticker dock ut hakan nu och visar en mindre vacker sida, för jag tror att det behövs ibland. Livet är mer än den yta du ser på Facebook. Alla har sämre dagar och skelett i garderoben. När vi gick och lade oss kramades vi en stund och jag fick gråta en skvätt. Mest över mitt eget misslyckande som kock och värdinna.

Morgondagen är ett oskrivet blad. Kan bli så mycket bättre....!