Jag känner min sliten...

Jag är trött och slutkörd fast jag inte riktigt vet varför. Jag ser dessutom väldigt sliten ut,  har inte klippt mig på evigheter och ser ut som en afghanhund ungefär. Och inte en utställningshund utan en som blivit lämnad ute i regnet och blåsten. Det hjälper mig knappast att se fräschare ut. Min frissa har ingen tid före jul men hon kunde som tur är klämma in en luggklippning nästa vecka.

Igår var det logemöte tidigare än vanligt eftersom det var en invigning. Vanligtvis hinner jag hem i god tid innan för att vila och fixa till mig, men det är svårt när jag måste vara på logen klockan fem för att vara med på förmöte med de andra ämbetsmännen. Enkelt för de som är pensionärer, svårt för oss som jobbar. Oftast får jag energi av mötena men igår var jag inte riktigt på humör så jag var glad att jag tackat nej till att stanna på middagen. När jag kom hem hade stora sonen kokat glögg så vi myste hela familjen med glögg och lussebullar. Väldigt mysigt. Det räddade dagen. Strax efter tio ramlade jag i säng och somnade fort.

Idag har vi haft utbildning i vårt nya dokumenthanteringssystem. Jag tror det kommer att bli toppenbra, om ett tag. På måndag kommer vi nog att vara som yra höns.

Annars har jag mått riktigt bra idag - torsdag. Jag har haft väldigt lite värk. Ja förutom värken från massösens stentuffa massage igår. Jag har gett mig den på att få bort mina hemska muskelspänningar i vänster sida. Det sträcker sig nu från skulderbladet ner till rumpan. Idag gör det jätteont på flera ställen, som om jag ramlat eller blivit slagen. Men det kan de gott ha, de dumma musklerna! Jag avbokade min tid hos osteopaten och bokade in en till 50 minuters massagetid nästa vecka.