Alla dessa dagar, inte visste jag att de var livet...

En vecka går så fort. Ibland hinner jag knappt andas, som det känns, och förra veckan var då inget undantag.

På tisdag var det dags för första ordinarie logemöte för säsongen. Den här gången hade vi vårt möte efter en av brödralogerna (finns två i Sundsvall). Sen var det en gemensam måltid. Jag känner inte behovet att stanna kvar på middag. Flera av systrarna har sina män i logen så det blir mer av en parmiddag där "singlarna" blir över. Nä, jag valde att åka hem och umgås med familjen istället. Värken var på "lagom" nivå under dagen, dock lite huvudvärk i bakgrunden, kanske beroende på förkylningen som lurkar omkring mig.

Onsdag var intensiv på jobbet och ko-lugn hemma. Jag var trött och sliten men hade som tur var även denna dag värk på mininivå, med undantag av värken i sidan. Den var så pass intensiv att jag bokade tid hos min naprapat.

På torsdag var arbetsdagens höjdpunkt en föreläsning av personer från Finansdepartementet och Polismyndigheten. De pratade om sitt arbete inom eko-brott. Det var väldigt intressant.

Knoppen och kroppen var slut när jag kom hem. Tänkte vila ett tag innan jag tog tag i middag men först ville jag kolla om vi hade ris eller behövde åka ner till ICA. Det hela slutade i att jag städade hela skafferiet (behövligt!). Sen dammsög och dammtorkade jag när jag ändå hade ångan uppe. Som jag sagt tidigare, det är lika bra att ta vara på energikickarna när de kommer. Lars lagade middag under tiden. Sen slappa i soffan ett tag innan sängdags.

Fredag var helt plötsligt här. Vi var rätt trötta både Lars och jag. Inte så mycket att orda om det. En stegrande huvudvärk som inte ville gå över så jag tog en Alvedon innan jag lade mig. Det blev inte sent.  

På lördagsmorgon vaknade jag med hemsk huvudvärk. Jag tog Alvedeon och låg kvar i sängen tills huvudvärken lagt sig.  Vid tio kom brorsan och hämtade mig och så åkte vi till Ånge. Vi hämtade upp syrran i Ljungaverk på vägen. När vi beställt mat på en pizzeria tog jag en promenad hem till mamma. Vädret var vackert och jag behövde röra på mig. I huset på fotot bodde jag som lill-liten innan vi flyttade till huset.

Vi hjälpte mamma att städa förrådet. Hos står i kö till en lägenhet "framme på byn" och vill gärna få bort allt hon inte använder så vi slipper flytta det i onödan när det väl blir dags. Vi åkte till kyrkogården också, och tände ett ljus till pappa. Det är snart två år sen han dog. Helt obegripligt hur fort tiden gått, det känns som igår när vi satt där på IVA *hu*. Minnet är som tatuerat i hjärnan. Det var hur som helst trevligt att umgås bara vi  syskon och mamma, det händer inte så ofta.

När jag kom hem lagade jag mat, lax i ugnen med en sås med färskost. Det fick till och med sonen som inte äter mjölkprotein, jag hittade nämligen en smaksatt "färskost" från Oatly. När ugnen ändå var varm bakade jag en fruktkaka med fikon, tranbär och pekannötter i. Senare på kvällen såg vi på film, Tomb raider. Den nya med Alicia Wikander i huvudrollen. Den var väldigt annorlunda från den gamla med Angelina Jolie i huvudrollen. Och kanske är det just därför den faktiskt var så pass bra som den var, för Angelina är grym som Lara Croft. Det är svårt att toppa det.  

Söndag var härlig. Solen sken och det var riktigt varmt ute. Så som hösten ska vara. Vi var ute mest hela dagen. Jag fixade med rabatterna, fyllde på jord och planerade lökar. Började så smått göra höst i trädgården. Det är lite sorgligt. Jag gillar verkligen hösten men sommaren har varit så underbar att jag aldrig ville att den skulle ta slut.

Vi fick besök av svärföräldrarna och fikade med dem. Sen lagade jag mat. Det blev biffar i Crock-poten och en helstekt kyckling med äpple, pekannötter och tranbär. Det fiffiga med matlagning på låg värme i ugnen och i Crock-poten är att maten sköter sig själv i några timmar medans man gör annat. Jag tvättade och strök lakan till hela familjen (ja jag är knäpp), sen strök jag tvätten som torkat. På kvällen dog jag i soffan. Batterierna var helt och hållet urladdade. Men det är väl inte att undra på!? Rejält ont i ryggen men i övrigt ok.

På måndag träffade jag en fd arbetskamrat som var här och hälsade på. Vi jobbade tillsammans när jag började på verket. Det var verkligen jättekul att umgås med henne ett tag. Efter lunch gick jag till naprapaten. Han masserade med sån kraft att jag nästan tappade andan ibland. Men det gjorde nytta. Han knäckte till mig i höften också, där jag var lite sned.  Resterande av dagen satt jag med värmekragen på. Det här lär kännas i några dagar.

På vägen hem hämtade jag ut medicin. Jag tog inte ut Cymbalta för jag ska prova att sluta med den helt och hållet. Jag slutade med en tablett (av två)  före sommaren och det har gått bra. När vi kom hem hade vi precis fått en leverans från Citygross. Märkligt, jag har ju sagt upp prenumerationen? Fast jag kanske gjorde det för sent för att stoppa den här leveransen. Ja ja, mat är mat, det går säkert åt. Jag kollade på recepten på hemsidan och de var mer som mellis eller lättare lunch så vi gjorde mat enligt våra egna huvuden. Hela familjen var med och laga mat. Vi gjorde hamburgare med coleslaw och ägg. Det blev väldigt gott, slafsigt men gott.

Tisdag kom med dystert väder och kyla. Det småduggade och var 8 grader på morgonen *hutter*. Jag tog på mig en tjockare tröja. Jag tänkte inte frysa och få ont! På förmiddagen höll jag en presentation för en ny chef och en ny verksamhetsplanerare. Det är verkligen jättekul! Då lever jag upp rejält.

Jag hade rejält ont där jag blivit masserad av naprapaten. Det är inte ett dugg underligt.  Nu måste jag bara komma ihåg att stretcha. Naprapaten fick ta kort på mig så jag skulle komma ihåg övningarna. Den på fotot är en av dem.