Bästa filmen, pappa, höst och blåst

Fredag - bra dag på jobbet trots tankarna runt att sluta med Cymbalta. Huvudvärk mot slutet av dagen så jag fick ta en Alvedon och vila när jag kom hem.

På kvällen åt vi kycklingtacos. Det var ett bra tag sen sist så det var extra gott. Senare såg vi på The Greatest Showman. Och jag måste bara utbrista: - Vilken UNDERBAR film! Full pott från mig! Den här är från och med idag min favoritfilm. Fantastisk musik, sceneri och skådespeleri. Jag både grät och skrattade. Fast jag blev lite dumförklarad av grabbarna när jag var förundrad över att Zac Ephron kunde sjunga. Han blev tydligen populär i och med High School Musical. Jag får försvara mig med att jag inte sett serien. Jag mådde rätt bra senare på kvällen. Skönt det med tanke på alla funderingar kring Cymbalta som snurrar i huvudet, 

 Lördag - vaknade till en vacker solig höstdag. Det blåste tyvärr ganska mycket. Dock inga stormvindar som i södra Sverige. Vi firade kusin R som fyllde moppe (alltså 15 år). Det blev tacos här med, fast köttfärs tacos. Helt ok att äta det två dagar i rad för man har ju olika tillbehör, men sen får det dröja ett tag innan vi äter det igen. Mot slutet av kalaset kände jag mer alltmer trött i huvudet så det var skönt att åka hem och vila. Jag hade velat jobba i trädgården, men dels var jag slut i huvudet och dels blåste det för mycket.

Idag är det två år sen min älskade pappa dog. Tänk att det gått två år? Det är ruskigt hur fort tiden går och så smärtsamt att tänka på att livet bara går vidare trots att man förlorat en så viktig person i ens liv. 

Utsikt från minneslunden på Ånge kyrkogård. Jag tog fotot i fjol. 

På kvällen åkte vi ner till Hemmakväll och hyrde film och köpte lördagsgodis. Det är alltid proppat med folk där på helgerna. Det måste vara en riktig guldgruva. Vi valde att se The hurricane Heist. Den var  spännande och riktigt bra. Jag var lite kylen och ömhudad så det var skönt med värmedynan.

Söndag - solen sken så fint även denna dag men det blåste ännu hårdare. Det fick bli en innedag. Jag hade inte hunnit med mig i veckan så det var bara bra, fastän det kliade i trädgårdsnerven. Städa och tvätta samt laga mat i Crock-Poten. Låter tråkigt men jag gillar det ju. Höstpyntade i huset. Nu är det min tid, den med varma färger i orange och gult. Love it!

En kort tur till Birsta hann vi med på eftermiddagen. Inte min favoritplats men vi behövde bland annat kattsand. Sen hem och laga mat. Det jag gjorde i Crock-Poten var till senare i veckan. Vi åt tortellini med skinksås. Så enkelt och så himla gott! Amazing Race på tv sen fixa lite mer med tvätten.

Jag har väntat hela sommaren på att min stormhatt ska blomma. Det är första året och jag hade egentligen inte väntat mig att den skulle blomma, utan först etablera sig ordentligt i år och sen blomma nästa år. Men så kom ju den här underbara långa varma sommaren och hoppet om blommor väcktes till liv. Stängeln är längre än mig och knopparna redo att slå ut. Men vad händer då? Jo vinden knäcker stängeln! Inte hade jag tänkt på att stadga upp den. Jag hade kunnat sparka mig själv i ändan av ilska. Tusan också!! Jag reste upp stängeln mot väggen, men jag tvivlar på att det finns nog livskraft kvar i den för att kunna blomma. Jag får nog vänta tills nästa år ändå då...

Så var den helgen slut. Den har som vanligt gått alldeles för fort. Jag har mått hyffsat bra trots att jag slutat med Cymbalta. Huvudvärk och lös mage är allt. Ja och så ett intensivare känsloregister. Det är som om känslorna kommer fortare och är kraftigare. Närmare till skratt, gråt och ilska.  Fast det hade jag ju räknat med. Jag har alltid varit en humörmässig berg och dalbana men under tiden jag ätit Cymbalta har humörtopparna varit lägre. Det är ju det medicinen gör, tar bort topparna. Jag har i och för sig inte ätit dem för depression utan för neuropatisk värk, men medicinen har såklart verkan även på humöret. Det som är spännande är att jag börjat drömma igen. Intensivt levande drömmar. Inte mardrömmar utan konstiga drömmar med blandning av verkligeten och fantasin. Som förut. Det har jag inget emot för jag har oftast väldigt intressanta drömmar. Men tyvärr sover jag också lättare nu. Som förut. Jag har sovit som en stock mest varje natt under en längre tid och det saknar jag nu när jag kommit tillbaka till min vanliga "vakna förtiosjutton gånger per natt, somna och och drömma" sömnrytm.

Utsättning av Cymbalta = Helvetet på jorden?

Läser om utsättning (nedtrappning) av Cymbalta på nätet och blir allvarligt talat livrädd. Helvetiska biverkningar under en lång, lång tid verkar vanligt. Jag trappade ner från 60 mg till 30 mg i början av sommaren (från två till en kapsel) och det gick jättebra. Hur gör jag nu då? Det går ju inte gärna att dela en kapsel med granulat? Eller ska jag ta en kapsel varannan dag i ett tag? Enligt min neurolog skulle jag först sluta med en, och sen om det gick bra med den andra. Lät ju lätt som en plätt men när jag läser på nätet så blir jag full av tvivel om det är rätt sätt. Helvetet jag upplevde under nedtrappningen av kortison är fortfarande färsk i minnet. Åååååååååå vad ska jag göra??? *ångest*

Utdrag från FASS

Utsättning av behandling
Abrupt avbrytande av behandling bör undvikas. Då behandling med CYMBALTA skall upphöra bör dosen minskas gradvis över en period av minst 1 till 2 veckor för att reducera risken för utsättningssymtom (se Varningar och försiktighet och Biverkningar). Om oacceptabla symtom uppstår efter en dosminskning eller i samband med behandlingens avslutande kan en återgång till den tidigare använda dosen övervägas. Därefter kan dosen åter minskas mer gradvis.

Abstinenssymtom behöver inte visas omedelbart. Det kan ta dagar innan patienten börjar uppleva symtom.

Utsättningssymtom enligt nätet
Huvudvärk
Blixtar i huvudet
Yrsel
Illamående
Mardrömmar
Talsvårigheter
Synrubbningar(dimsyn)

Magkramper

Rastlöshet

Irritabilitet

Ofrivilliga muskelrörelser

Nervositet

Självmordstankar

Humörförändringar

Stickningar i huden

Förvirring

Ökad svettning

Diarré

Kramper

Sömnlöshet

Trötthet

Ringningar i öronen 

Koncentrationssvårigheter

Med mera...

Onsdag. Pigg som en lärka mest hela dagen. Solen sken och det var väldigt varmt, sommarvarmt faktiskt. Jag njöt verkligen av värmen. Vi var några arbetskamrater som gick till torget på lunchen. Det var dags för den årliga internationella matmarknaden. Jag åt falafelraps. Mycket gott! Sen köpte jag med mig franska tvålar och italienska godsaker.

Jag tänkte sluta lite tidigare för att hinna vila innan logen, men det sket sig, på ren svenska. Jag vet inte riktigt vad som hände. Jag hade liksom ångan uppe och plötsligt var klockan för mycket för att sluta tidigt. Den blev halvfem innan jag kom iväg. Jag hann bara fixa lite hemma innan det var dags att byta om och åka till logen. Jag kom iväg i bra tid och det var ju bra eftersom jag snurrade runt halva stan för att hitta en parkeringsplats. Mötet gick bra men var rätt så långt. Jag var glad över beslutet att inte stanna kvar på måltiden. Jag åkte hem och myste i soffan istället. Tända ljus, mjuk filt, chai-te och fruktkaka. Inte illa alls det. Värken var tolerabel även under kvällen. Fast jag hade ont efter naprapatens härjningar.

Torsdag var också varm men inte lika varm som onsdag, mer normal höstvärme.  Jag kände mig riktigt pigg och alert på förmiddagen. Som superladdad. Ibland är jag en superhjälte, typ. Jag tog ingen Cymbalta på morgonen. Intressant att se hur jag mår de närmaste dagarna. Jag håller såklart tummarna för att det ska fungera bra att fasa ut den medicinen helt.

På lunchen gick ett helt gäng till Gambrinus tvärs över gatan för att äta buffé. De kör halva priset den här veckan. Jag mötte min svägerska E i kön. Hon var också där med sina arbetskamrater. Buffé är bra för man hittar alltid något man gillar. Maten var helt ok.

Så om eftermiddagen. Och se, där kom värken. Jag jobbade koncentrerat och intensivt hela eftermiddagen. Borde ha tagit mer pauser, borde ha stretchat mer. För inte kan det vara Cymbaltan som spökar? Nä.... Ont i nacken upp mot huvudet också, riktigt grönjävligt ont så jag satt med värmekragen på mest hela tiden.

Gick jag hem tidigare då? Nej tvärt om så satt jag kvar länge, tills jag var helt ensam kvar på teamet. Jag ville inte få minus på flexen och eftersom jag hade slirat på lunchtiden både igår och idag så fick jag så lov att jobba igen tiden. Jag är ibland för tjurig för mitt eget bästa. När jag kom hem lade jag mig snabbt som attan på sängen under en filt, på värmedynan. Lars hoppade upp på sängen han med och så såg vi på ett avsnitt av Hemlock Grove. Herre jösses den här serien blir bara värre och värre, men man kan inte sluta titta!

Alla dessa dagar, inte visste jag att de var livet...

En vecka går så fort. Ibland hinner jag knappt andas, som det känns, och förra veckan var då inget undantag.

På tisdag var det dags för första ordinarie logemöte för säsongen. Den här gången hade vi vårt möte efter en av brödralogerna (finns två i Sundsvall). Sen var det en gemensam måltid. Jag känner inte behovet att stanna kvar på middag. Flera av systrarna har sina män i logen så det blir mer av en parmiddag där "singlarna" blir över. Nä, jag valde att åka hem och umgås med familjen istället. Värken var på "lagom" nivå under dagen, dock lite huvudvärk i bakgrunden, kanske beroende på förkylningen som lurkar omkring mig.

Onsdag var intensiv på jobbet och ko-lugn hemma. Jag var trött och sliten men hade som tur var även denna dag värk på mininivå, med undantag av värken i sidan. Den var så pass intensiv att jag bokade tid hos min naprapat.

På torsdag var arbetsdagens höjdpunkt en föreläsning av personer från Finansdepartementet och Polismyndigheten. De pratade om sitt arbete inom eko-brott. Det var väldigt intressant.

Knoppen och kroppen var slut när jag kom hem. Tänkte vila ett tag innan jag tog tag i middag men först ville jag kolla om vi hade ris eller behövde åka ner till ICA. Det hela slutade i att jag städade hela skafferiet (behövligt!). Sen dammsög och dammtorkade jag när jag ändå hade ångan uppe. Som jag sagt tidigare, det är lika bra att ta vara på energikickarna när de kommer. Lars lagade middag under tiden. Sen slappa i soffan ett tag innan sängdags.

Fredag var helt plötsligt här. Vi var rätt trötta både Lars och jag. Inte så mycket att orda om det. En stegrande huvudvärk som inte ville gå över så jag tog en Alvedon innan jag lade mig. Det blev inte sent.  

På lördagsmorgon vaknade jag med hemsk huvudvärk. Jag tog Alvedeon och låg kvar i sängen tills huvudvärken lagt sig.  Vid tio kom brorsan och hämtade mig och så åkte vi till Ånge. Vi hämtade upp syrran i Ljungaverk på vägen. När vi beställt mat på en pizzeria tog jag en promenad hem till mamma. Vädret var vackert och jag behövde röra på mig. I huset på fotot bodde jag som lill-liten innan vi flyttade till huset.

Vi hjälpte mamma att städa förrådet. Hos står i kö till en lägenhet "framme på byn" och vill gärna få bort allt hon inte använder så vi slipper flytta det i onödan när det väl blir dags. Vi åkte till kyrkogården också, och tände ett ljus till pappa. Det är snart två år sen han dog. Helt obegripligt hur fort tiden gått, det känns som igår när vi satt där på IVA *hu*. Minnet är som tatuerat i hjärnan. Det var hur som helst trevligt att umgås bara vi  syskon och mamma, det händer inte så ofta.

När jag kom hem lagade jag mat, lax i ugnen med en sås med färskost. Det fick till och med sonen som inte äter mjölkprotein, jag hittade nämligen en smaksatt "färskost" från Oatly. När ugnen ändå var varm bakade jag en fruktkaka med fikon, tranbär och pekannötter i. Senare på kvällen såg vi på film, Tomb raider. Den nya med Alicia Wikander i huvudrollen. Den var väldigt annorlunda från den gamla med Angelina Jolie i huvudrollen. Och kanske är det just därför den faktiskt var så pass bra som den var, för Angelina är grym som Lara Croft. Det är svårt att toppa det.  

Söndag var härlig. Solen sken och det var riktigt varmt ute. Så som hösten ska vara. Vi var ute mest hela dagen. Jag fixade med rabatterna, fyllde på jord och planerade lökar. Började så smått göra höst i trädgården. Det är lite sorgligt. Jag gillar verkligen hösten men sommaren har varit så underbar att jag aldrig ville att den skulle ta slut.

Vi fick besök av svärföräldrarna och fikade med dem. Sen lagade jag mat. Det blev biffar i Crock-poten och en helstekt kyckling med äpple, pekannötter och tranbär. Det fiffiga med matlagning på låg värme i ugnen och i Crock-poten är att maten sköter sig själv i några timmar medans man gör annat. Jag tvättade och strök lakan till hela familjen (ja jag är knäpp), sen strök jag tvätten som torkat. På kvällen dog jag i soffan. Batterierna var helt och hållet urladdade. Men det är väl inte att undra på!? Rejält ont i ryggen men i övrigt ok.

På måndag träffade jag en fd arbetskamrat som var här och hälsade på. Vi jobbade tillsammans när jag började på verket. Det var verkligen jättekul att umgås med henne ett tag. Efter lunch gick jag till naprapaten. Han masserade med sån kraft att jag nästan tappade andan ibland. Men det gjorde nytta. Han knäckte till mig i höften också, där jag var lite sned.  Resterande av dagen satt jag med värmekragen på. Det här lär kännas i några dagar.

På vägen hem hämtade jag ut medicin. Jag tog inte ut Cymbalta för jag ska prova att sluta med den helt och hållet. Jag slutade med en tablett (av två)  före sommaren och det har gått bra. När vi kom hem hade vi precis fått en leverans från Citygross. Märkligt, jag har ju sagt upp prenumerationen? Fast jag kanske gjorde det för sent för att stoppa den här leveransen. Ja ja, mat är mat, det går säkert åt. Jag kollade på recepten på hemsidan och de var mer som mellis eller lättare lunch så vi gjorde mat enligt våra egna huvuden. Hela familjen var med och laga mat. Vi gjorde hamburgare med coleslaw och ägg. Det blev väldigt gott, slafsigt men gott.

Tisdag kom med dystert väder och kyla. Det småduggade och var 8 grader på morgonen *hutter*. Jag tog på mig en tjockare tröja. Jag tänkte inte frysa och få ont! På förmiddagen höll jag en presentation för en ny chef och en ny verksamhetsplanerare. Det är verkligen jättekul! Då lever jag upp rejält.

Jag hade rejält ont där jag blivit masserad av naprapaten. Det är inte ett dugg underligt.  Nu måste jag bara komma ihåg att stretcha. Naprapaten fick ta kort på mig så jag skulle komma ihåg övningarna. Den på fotot är en av dem.

Trädgårdsarbete, val och barnvakt

Lördag. Sovmorgon de lux. Det var verkligen behövligt! Fjärde morgonen i rad som jag vaknat svettig och klibbig. Är det dags på allvar nu? För "the big change?" Äh...

 Höstfräscht på trappen

 Sommarblommor som fick en ny chans i andra krukor

Morötter i alla dess storlekar. Tur att familjen gillar morötter!

Det var molnigt men varmt ute. Vi jobbade i trädgården nästan hela dagen. Skönt att få arbeta med kroppen. Efter en välbehövlig dusch åkte vi ut på Birsta och gjorde några snabba ärenden. Sen var det dags för mat och senare på kvällen kom A och U på besök. Vi tittade på en jättekul film, Game night. Den kan verkligen rekommenderas.

..................................................................................................................................................

Så kom söndag då. Jag hade sovit som en kratta. En ovanligt dålig natt faktiskt. Jag svettades, frös och kallsvettades om vartannat. Jag fick ont, ont, ont och kunde inte sova. Det var länge sedan jag hade en sån hemsk natt.

Solen sken och det var varmt och skönt, nästan lite för varmt (men vad är det jag säger?). Vi tog en promenad till vallokalen. Där möttes vi av en lååång kö. Det har aldrig varit sån lång kö tidigare år. Men bra att många vill rösta. Skönt med en promenad när kroppen (nervtrådarna) jäklas. Det kändes, om än inte bra så i alla fall, bättre sen.

Vi var barnvakt till brorsans barn så de kunde åka ut till Birsta i lugn och ro. Oj oj det var full fart från första sekund. Hela familjen blev engagerad. När den första entusiasmen hade lagt sig blev det lite lugnare. De gillar att åka till oss, det är kul. Vi har inga barnbarn (än) så vi kan leka bonus farmor och farfar. Vi tog fram en bilbana som Lilleman hade när han var liten och unge herr T blev helt tokig i den. Han lekte i flera timmar och grät när han måste åka hem. Tänkbar julklapp.

Senare på eftermiddagen satte jag igång en kalops i Crock-Poten. Den ska vi äta i veckan som kommer. Sen lagade jag middagsmat, jag gjorde om resterna av köttfärssås till chili con carne. Det blev lite hemmapyssel på kvällen. Några tvättar och ett lass strykning. Vi tittade på valet på tv av och till, och på ett avsnitt av Hemlock Grove. Jättespännande, både valet och tv-serien.

Bill Skarsgård spelar en av huvudrollerna

...................................................................................................................................................

Måndag igen. Veckorna bara rusar förbi. Förmiddagen gick väldigt bra. Solen sken och humöret var gott. Jag kände mig stark och energisk. Vid lunch hämtade Lars mig och vi åkte till Max och åt lunch - romantiskt va? Jag åt en halloumiburgare med avokado. Den var jättegod. Sen åkte vi till Lillemans skola för utvecklingssamtal.

Eftermiddagen kom och humöret och energin sänktes, långsamt men stadigt. Jag hade dock inte värre värk än vanligt. Ute började det blåsa och mörka moln drog in. Passande väder. Jag var slut när jag kom hem. Satte mig i soffan med värmedynan på ryggen. Funderade på mat. Jag hade kalopsen från igår, men skulle vi ta den idag eller senare i veckan när jag kanske mår ännu sämre? Precis när jag satt där och funderade knackade det på dörren. Det var varorna från Citygross. För nån vecka sen nappade jag på ett erbjudande om att prova på deras "billiga kassen" för reducerat pris. Nu var det dags för första påsen. Jag packade upp varorna, men inga recept? Suck...jag orkade inte gå in på hemsidan och söka recepten. Jag plockade ihop det jag behövde för en lasagne och plötsligt kände jag suget att laga mat vällde in över mig.

Det blev kycklingfärslasagne och kycklingenchiladas. Enchiladas var till stora sonen som inte äter ost (mjölkprotein). Ute vällde regnet ner som bara den. Mysigt att äta med tända ljus på bordet.

Kvällen var lugn. Jag kände mig som en punkterad ballong. Jobbade lite med logejobb. Kände hur jag blev mer och mer slut. Näsan började droppa och en begynnande huvudvärk pockade på uppmärksamheten. Jag drack varm nyponsoppa och lade mig tidigt. Jag har inte tid att bli sjuk nu, därmed basta.

Trist tråkväder på torsdag också. Sån här höst vill jag inte ha, vart är solen och ljumma men friska vindar? Men idag mådde iallafall betydligt bättre. Trots vädret.  Dagen var hyfsad. Lite låg fortfarande men inte alls som föregående dagar. 

Värken var inte heller lika framträdande. Till eftermiddagen vill säga. Jag fick massage på jobbet och som så ofta så reagerar mina nervtrådar som om jag blivit misshandlad. Myrkryp i hela vänster sida. Jag tog ut min friskvårdstimme och när jag kom hem masserade jag ryggen med massagedynan. Sen låg jag på värme mestadels av kvällen. Det kändes bättre efter ett tag, skönt att det släppte. 

Mina eftermiddagar och kvällar är tyvärr alltför ofta spenderade på en värmedyna på sängen eller i soffan. Jag skulle troligtvis må betydligt bättre av att sluta tidigare på dagarna. Som tur är  har jag ju bra dagar också, men ändå. 

Lars ville titta på partiledardebatten men jag är klar på hur jag ska välja så jag var inte intresserad. Jag tittade på de sista avsnitten av The Alienator på Netflix istället. Ruskigt spännande och välgjord. Jag hoppas att det kommer en till säsong. Dakota Fanning är fantastisk. 

.................................................................................................................................................

Fredag då. Äntligen! Det har varit en tung vecka. Värken höll sig i bakgrunden under dagen. Humöret var bättre än tidigare i veckan men jag kände mig ändå märkligt distanserad från jobbet och folk runtomkring mig. Ibland gör jag det. Som om jag betraktar livet som pågår utan att själv medverka. Att känna sig ensam i ett rum fullt av människor. Låter det konstigt? Jag vet inte varför jag känner så ibland. Det är en sån stor skillnad mot hur det var i helgen då jag var med hela tiden, spelade en av huvudrollerna så att säga. Jag ska använda helgen till att få ordning på kropp och själ... hoppas jag.  

Herre jösses jag låter verkligen som en munter typ, eller hur? (ironi). Jag brukar inte deppa ihop på hösten men nu tusan vet jag inte...jag tror att det är den varma sommaren som sätter griller i huvudet på mig.  Jag har mått så bra i värmen och det är sån stor skillnad mellan då och nu. Kylan är hemsk. Jag hatar att måsta klä på mig mer än jag egentligen vill. Inga korta ärmar eller kjolar. Blä!

Grabbarna lagade mat, panerad fläskytterfilé och pasta. Jättegott! Resten av kvällen var det bara slappa på schemat, ja och en film då. Vi valde att se sista Resident Evil filmen, the final chapter, fast det inte var så länge sedan vi såg den. Vi har ju sett alla i rätt ordning nu så vi ville se den igen.

Äh...

Nä...trött och deppigt väder (fast 14 grader på morgonen är rätt ok). Ingen bra början på onsdagen. Jag känner mig låg. Som tur är kunde jag sitta och jobba i ett konferensrum. Vi kompetensspecialister har nämligen två dagar bokade för att gå igenom materialet på vår interna handläggningsstöd. Jag gillar att grotta ner mig ordentligt och sjunka in i materialet. Då försvinner omvärlden och jag jobbar fokuserat och intensivt. Men det går över, mina deppiga stunder brukar som tur är inte vara så länge.

Ont som tusan på eftermiddagen. Vad nu då? Det är säkert för att jag suttit i drag i konferensrummet. Jag upplevde det inte som kallt förrän jag plötslig var helt iskall och huttrig. Jag hade väl jobbat så koncentrerat att jag inte märkt av att ventilationen flåsade på kall luft efter lunch. Jag har klänning idag. Kände att jag i alla fall ville känna mig fin en sån trist dag. Med facit i handen så kan jag torrt konstatera att det hade varit bättre med fleeceställ och halsduk. Suck... Att vara så känslig för kyla och drag som jag har blivit är verkligen en mardröm.
Jag tillbringade hela kvällen på värmedynan på sängen. Vilken kul typ va? Jag hann se ett antal avsnitt av The Alienator på Netflix. Tusan så spännande och tusan så bra den är!

Livets berg och dalbana

Måndag = toppendag. Trött på morgonen visserligen, men pigg och energisk resten av dagen. Vi åt sushi till lunch. Det var ett tag sen nu så det var extra gott. Solen sken ute men det blåste lite kallt när vi gick och köpte maten.

När jag slutade för dagen hade vindarna ändrats till att vara ljumma och solen stekte på bra när jag gick till bilen. Jag tog en tur till Willys och handlade och sen hem för att laga mat. Fortfarande pigg. Jag hade rätt mycket kallt ris så jag gjorde en korvstroganoffgratäng. Det blev hur gott som helst det. Pratade med grabbarna och förhörde dem om skoldagen. Idag hade ju även stora sonen börjat skolan, Sundsvalls universitet. Sen slappade vi big time! Det behövdes efter den lååånga resan igår. Vi tittade på två avsnitt av en ny serie på Netflix, Hemlock Grove. Den var riktigt bra.

Värken höll sig i bakgrunden precis hela dagen. Det händer inte så ofta på en vardag. Hipp hipp hurra!

.................................................................................................................................................................

Tisdag = inte sån bra dag. Jag råkade tvätta håret med balsam, märkte det när jag fönade det torrt. Sen hade vi kokat för lite gröt, eller så hade nån före mig tagit en extra stor portion. Jag kom lite sent till jobbet och missade första tio minuterna av ett obligatoriskt möte. Hann inte med något morgonkaffe. Resten av dagen var inget vidare den heller. Men värken håller sig i bakgrunden idag med, det är ju skönt. Jag hoppas dock på en bättre dag imorgon.

En helg på slottet

På fredag jobbade vi halvdag. Efter lunch sammanstrålade vi med ett par som skulle åka med oss till Tullgarn. Resan gick bra. Stämningen var hög redan från början. När vi började närma oss Stockholm blev det hemska köer. Vi stod i princip still. Undvik motorvägen var vår Stockholmska väns tips så vi ställde om navigatorn och fick oss en lustiger tur genom innerstan och sen kringelkrångel fram till Södertälje. Men det var betydligt trevligare vägar att åka på än på motorvägen. Vi stannade till i Södertälje och köpte med oss Thai-mat. Det var lite dassigt väder men det började redan mörkna när vi kom fram till Tullgarn så det spelade mindre roll. Efter att ha kånkat upp all packning och parkerat bilen åt vi middag tillsammans. Sen pratade och skrattade vi tills det var dags att sova.

................................................................................................................................................................

Lördagsmorgon var mulen, men efter frukost hade temperaturen gått upp till 20 grader. Bättre än gårdagens väder i alla fall. Vi åkte in till Trosa där vi strövade runt och shoppade lite. Sen åt vi lunch på Kutterkonfekt. Vi satt ute i trädgården. Vissa i shorts och t-shirt och vissa inlindade i filtar. Gissa vem jag var?

Innan vi åkte hem hämtade vi de beställda delikatess brickorna på ICA. Eller de andra gjorde det. Vår beställning var puts väck borta. Jag hade varit orolig att något skulle gå fel för det hade krånglat så på webbplatsen, men jag tänkte att om det inte funkar så plockar vi själva ihop mat. Jag fick ju rätt, så det var bara att plocka ner lite av varje i korgen. Det gick bra, vi fick till en riktig festmåltid för i princip samma summa som beställningen skulle ha kostat oss. När vi kom tillbaka till slottet gav sig männen ut på en springtur och vi tjejer tog en långpromenad genom parken. Solen bröt igenom molnen och det blev allt varmare. Nu blåste det en ljummen vind istället för den kyliga som blåste i Trosa.

Sen var det dags att dricka det obligatoriska bubblet i badhytten. Männen badade, men inte vi tjejer. Nä, det må vara varmt i luften men i vattnet var det nog bara en 16-17 grader *hutter*. På kvällen åt vi middag, sittdansade, flamsade och hade allmänt kul tills det var läggdags.

..................................................................................................................................................

Vi vaknade till en strålande söndag. Typiskt när vi ska åka hem, men tur att det blev en sån fin eftermiddag igår annars hade det verkligen varit surt. Vi städade och packade. Dags att säga hejdå för denna gång. Vi kramades och skiljdes åt, sen styrde vi kosan hemåt. Fast vi kom inte så långt innan vi stannade till. Vi tog en snabbis in till Saltå Kvarn och köpte lite ditt och datt. De har bra ekologiska produkter där. Sen fortsatte resan. Navigatorn ville hela tiden att vi skulle åka av mot Södertälje. Vi tänkte att det kanske var långa köer genom Stockholm ås vi gjorde som navigatorn ville. Den tog oss på en tur på vägar vi aldrig åkt på men såsmåningom visade det sig att vi var på väg mot Strängnäs. Jaha. Vi var sugna på lunch så jag föreslog att vi skulle ta en avstickare till Taxinge Slott. Sagt och gjort. Slottet kallas kakslottet och det är ett passande namn eftersom de har en fantastisk kakbuffé. Vi satt ute i trädgården och åt. Jag valde en smörgås med rökt lax och pepparrots crème samt en bit kolatårta. Mums!

  

Så gav vi oss ut på vägarna igen. Efter nån timme gav vi upp. Vi verkade aldrig komma närmare Uppsala. Lars kollade navigatorns inställningar och märkte att den hade kvar inställningen att undvika motorvägen. Inte så konstigt att vi virrat runt i flera timmar men inte kommit någonvart. Han ställde om den och inom kort nådde vi Uppsala. Sen var det raka vägen hem. Lite äventyr skadar inte, men tur att vi kom hem i tid så våra kompisar hann med tåget till Ånge. När vi kom hem packade jag snabbt upp och sen var det slappa i soffan resten av kvällen. Borta bra men hemma bäst. Det var gudomligt skönt att glida ner under täcket i min nybäddade säng.

..................................................................................................................................................

Värk. Hur har det varit med värken under helgen? Jo tack det har varit riktigt bra. Jag har visserligen suttit mycket i bilen, men även gått väldigt mycket så det jämnade kanske ut sig. Jag tog morgonmedicinen sent på lördag och märkte av förhöjd smärta men sen gick vi omkring i Trosa så mycket att det gick över. Jag såg även till att ha fleecejacka eftersom det blåste en kylig vind. På väg hem till Sundsvall fick jag ont i ryggen och axeln mot slutet av resan. Jag hade missat att vrida av utblåset och inte märkt att det blåste eftersom det var så varmt. När jag kom hem masserade jag ryggen ordentligt med massagedynan. Jag hade tänkt duscha varmt men flängde omkring så mycket att jag blev varm ändå. Värken i axeln sjönk undan.