Njurdonation
Jag har nog skrivit förut om utredningen för njurdonation. Visst har jag det? Hur som helst så är min syster i behov av en ny njure och då är det en självklarhet att jag ställer upp. Jag har ju liksom en i reserv :) Det visade sig att vi har samma blodgrupp och det är ett jättestort plus. Att vi är helsystrar gör ju inte heller saken sämre. Jag är i slutklämmen på utredningen nu. Har tagit alla prover möjliga och fått veta att mitt inre fungerar alldeles utmärkt. I onsdags var jag hos kurator. Det var rätt skönt att prata i en timme om allt möjligt i livet. Grät en skvätt också när jag pratade om pappa och katten. Nu har jag tre saker kvar. Nästa vecka ska jag cykla. EKG för att se hur hjärtat presterar. Har redan gjort ultraljud med det stressar ju inte hjärtat. Och veckan därpå ska jag göra en glukosbelastning och sen en njurbelastning (kom inte ihåg vad det egentligen heter). Sen kommer de att skicka allt till Sahlgrenska sjukhuset som ska göra en utvärdering om jag passar som donator. Syrran gör en separat utredning och Sahlgrenska lär ju göra utvärderingen på oss två samtidigt, hoppas jag i alla fall så det inte drar ut onödigt länge på tiden.
Att donera en njure till en nära och kär behöver är ju inget att snacka om, klart jag gör det. Men det är vad jag tycker. Andra kan vara av en annan åsikt. Det är ju faktiskt inte utan risk. Jag respekterar fullt ut andras åsikter i frågan. Men att vara villig att donera sina organ om man avlider tycker jag är en självklarhet. För alla. Jag har faktiskt ingen förståelse för de som inte vill donera sina organ. Vad ska de med dem till när de är döda? Man kan ju ge någon livet i gåva. Borde vara en självklarhet som sagt. Har du inte anmält dig till donatorsregistret så tycker jag att du ska göra det! Många har bara inte kommit sig för att göra det. Det ta bara en minut av din tid. Det kan rädda någons liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar