Trädgårdsnöje och samtalsterapi!

 

På lunchen idag gick jag ut och satte mig på altanen för att få lite sol. Efter att ha ätit min lunchlåda orkade jag inte sitta still längre för det var så varmt. Så jag spolade av både altanen under tak där spabadet är, och den utanför uterummet. Skönt att få rent från damm, smuts och löv.

Efter jobbet gick jag ut direkt. Vädret var fortfarande underbart. Jag var så peppad att fixa ute. De två senaste eftermiddagarna har jag ju varit upptagen. Jag våttorkade allt på altanen under tak. Tog fram tyg och kuddar till soffan, tog fram pynt som legat inne i soffan. Lade på en matta. Så trevligt det blev! 

Sen spolade jag av "Solsidan". Det tog tid det! Mycket löv och "bös" från björken, samt damm och smuts från vintern. Snö är verkligen inte rent! 

Växthuset fick sig en omgång också. Jag spolade av det både ute och inne. Och städade inne i det. Just nu har jag bara dahliorna där, men de ska flyttas ut i trädgården när de växt till sig (om de kommer upp vill säga!) Senare blir det tomat och gurka i växthuset, och förhoppningsvis paprika om skotten tar sig. Jag ställde syrrans blå krukor på var sida om dörren. Ska köpa blommor dit i juni när järnnätterna är över. Kanske vita pelargoner? Det blir fint. 

Jag var så lycklig när jag gjorde kväll. Älskar att jobba ute i trädgården, helst när det är vackert väder. När jag ställde undan säcken med skräp där de andra säckarna står hejdade en äldre man mig. Han frågade om det brukar stanna folk och beundra min trädgård. Jodå det händer svarade jag. Bra, tyckte han, det är en så fin trädgård och man ska berätta det. Vi pratade en lång stund och han berättade att hans fru avlidit i februari. Han behövde prata, det märktes. Jag utstrålar förtroende verkar det som, det är ofta som folk börjar prata och det slutar med att de lättar sitt hjärta. 

Jag mår så mycket bättre i värmen. Jag får inte den där kylan och sticket i huden kropp som jag vanligtvis har varje dag.