Minne av pappa, loge, "fängslande" föreläsning

 Måndag - får upp ett minne på Facebook. Pappas begravning för

tre år sedan. Fortfarande så svårt att greppa att han inte finns längre.

Fisksoppa till middag på måndag. Det passar bra med soppa en ruskig höstkväll.  Jag var trött och sliten så efter middagen blev det faktiskt sängläge resten av kvällen. Började läsa en ny bok. Skönt.

Vacker tisdagsmorgon

På tisdag eftermiddag hade jag rätt ont, trots att värmefläkten gick för högtryck. När jag kom hem efter en lång arbetsdag funderade jag på om det var vila jag behövde. Men nä, jag kom fram till att det vara rörelse som behövdes efter att ha suttit still mer eller mindre hela dagen. Vad är då bättre än att städa? Så det gjorde jag. Städade som en galning i några timmar. Det behövdes verkligen så belöningen blev dubbel, rent hus och mindre ont i kroppen.

Första tre dagarna av veckan gick tokfort. Det beror nog på at vi har MASSOR att göra på jobbet. Vi jobbar på att registrera så många ärenden vi kan för att ge företagen en chans att hinna med fusionen innan årsskiftet. Alla jobbar för högtryck, nära kokpunkten.

Onsdag kväll skulle jag på logemöte. Kanske inte riktigt i form för det med tanke på hur veckan varit. Jag hade tänkt jobba över, men det blev inget av med det. Jag prioriterade att åka hem och duscha riktigt varmt. Vilket behövdes. Kylan sätter sig inuti kroppen. Värmefläkten hjälper, men den värmen är liksom ytlig. Svårt att förklara. Det blev i alla fall ett bra möte och en trevlig middag.  

Torsdag var en riktig kaos-dag på jobbet. Jag tror dels att de tre senaste dagarnas intensiva jobb på överväxel kört slut på oss - ännu värre än förra veckan - och dels att det är så mycket strul på grund av att många bolag och ombud insett att det i princip är kört nu vad gäller att hinna med fusionen innan årsskiftet men ändå desperat försöker. Jag var helt körd i huvudet när det var dags att sluta. Men hem gick jag inte. Nä, fackförbundet hade en föreläsning för oss medlemmar. Det var Annika Östberg, den ack så (ö)kända kvinnan som suttit i fängelse för mord i USA i många herrans år. Hon var väldigt sympatisk och berättade naket och ärligt(?) om sitt liv. Hon hade verkligen talets gåva. Vi satt som trollbundna och många - jag med - hade en tår eller två i ögonvrån ett flertal gånger. Jag har ju läst om henne förut och märkte att allt inte kom fram, men det är kanske inte så konstigt att man slipar av de vassaste kanterna en aning. Det var hur som helst ett väldigt bra föredrag och hon har efter alla dessa år sonat sina brott, tycker jag.

När jag kom hem var det vila som gällde. Efter att ha vilat ett tag tittade vi på film i biorummet. Det blev en film på Netflix, I am mother. En riktigt bra science fiction film.